Annons
Recension

StälletÖdesmättade noveller – svarta som gamla oputsade silverbestick

Under strecket
Publicerad

Stället i titelnovellen i David Means novellsamling ”Stället”, hans andra på svenska, är egentligen två. Det ena är en liten utbuktning i Lake Erie där Clevelands dricksvatten sugs in. Hallicken och hobbypredikanten Shank drömmer om att hälla ut gift på det stället och ta livet av hela stan. Det andra stället är ett gammalt luffarläger nedanför järnvägsspåren vid Kalamazoofloden, där Shank under ett improviserat dop råkar dränka en nyprostituerad gatunge från Detroit.

På samma sätt är det i flertalet av de tretton novellerna i denna bok. Där finns ett ställe man drömmer om – en timmerstuga i skogen, en fors där fisken alltid nappar, en veranda där någon ställt fram en rykande het äppelpaj – och det olycksaliga ställe där man befinner sig, som regel en brottsplats dit tv-teamen snart kommer för att rapportera om ännu ett makabert mord eller desperat bankrån som gått snett. Means skriver om uteliggare och knarkare, horor och hallickar, ungdomar på glid. Novellerna utspelar sig i luffarläger, gamla sandtag och järnvägsknutar, billiga motellrum och vägkrogar i det så kallade rostbältet i nordöstra USA, avfolkade orter med nedlagda bilfabriker och pappersbruk, sura skogar och döda vatten.

Annons
Annons
Annons