Foto: Emma-Sofia Olsson

Ödehusräddarna – jakten på drömkåken

Storstadstrött medelklass tillåts gå loss på förfallna ödehus på landsbygden, som i gengäld fylls av entusiastiska inflyttare. Win-win, men är restaureringsivern en övergående trend eller början på en folkrörelse?

Publicerad

Huset är två våningar högt och där det ligger på en höjd är det nästan som att det blickar ner över Tärnsjös berömda garveri, en bit ner på andra sidan vägen. Pampig, om än sliten, är det intryck den före detta sågverksägarvillan förmedlar.

2016 gick byggnaden knappt att skönja. Årtionden av förvildad växtlighet bäddade in huset, som lämnats i princip orört sedan tidigt 1980-tal. När Nikolai Meurman och Sanne Flink tagit sig fram till ytterdörren möttes de inte av ett hallgolv, utan ett djupt hål. Någon meter ner i sanden låg växellådor och gamla bilmotorer. I vardags­rummet hade takbjälklaget kollapsat. Delar av övervåningen hängde i stort sett lös.