Recension

Frank Miller’s Sin City: A dame to die for”Oceaner av genant nonsens”

Under strecket
Publicerad
Annons

Kanske har jag blivit mjuk och blödig med åldern, men jag är aningen mindre road nu – nio år efter den första installationen – när det vankas ännu en synnerligen råbarkad och våldspornografisk Sin City-berättelse på vita duken. Det kan å andra sidan också tänkas att vad som den gången var stimulerande i kraft av sin originalitet, inte mår så särskilt väl av vad som i allt väsentligt är att betrakta som uppvärmning av gamla rester.

Det är, och det måste sägas, svårt att förneka förekomst av uppsida i form av en slösande frikostighet med bildmässig konfektyr: kontrastskarpt svartvitt med distinkta stänk av aggressiv accentfärg. Dessa accenter är inte sällan kopplade till styckets högeligen fatala fruntimmer Ava, spelad med krispig sinnlighet av Eva Green – rubinröda läppar, smaragdglittrande ögon, en koboltblå kappa. Det gnistrar och fräser i filmens ondskefulla dunkel.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons