Annons

Öborna ville ha fred – efter 335 års ”krig”

S:t Agnes på Scillyöarna.
S:t Agnes på Scillyöarna. Foto: TT

Konflikten löstes inte på 335 år – men tillslut fick invånarna på Scillyöarna ett fredsavtal med Nederländerna.

Under strecket
Publicerad

Scillyöarna.

Foto: TT

Fråga: Bland alla besynnerliga krig – Potatiskriget, Fotbollskriget, med flera – finns det en konflikt som brukar framhållas som världens längsta: kriget mellan Nederländerna och Scillyöarna. Ögruppen Scillyöarna, allra längst ut i sydvästra England, ska under hela 335 år ha legat i krig med Nederländerna. Men är det verkligen sant? Eller är det ännu en av krigshistoriens många bluffar, i stil med det (fiktiva) kriget mellan Sverige och San Marino, som jag bloggade om för fem år sedan?

Dick Harrison: Bakgrunden till konflikten är att söka i det engelska inbördeskriget mellan kung Karl I och parlamentet. Efter flera års hårda strider hade parlamentet och Oliver Cromwell år 1648 erövrat nästan hela landet, men den rojalistiska flottan höll fortfarande Scillyöarna, där John Granville i det längsta vägrade sträcka vapen för övermakten. Nederländerna stödde parlamentet, varför den rojalistiska flottan tog sig rätten att ingripa mot nederländska intressen och gå till angrepp mot nederländska fartyg, något som ledde till stor vrede i Amsterdam.

Annons
Annons
Annons