Annons

Obekväm generaldirektör

Sedan drygt ett år är Solfrid Söderlind, 47, chef för Nationalmuseum. Som första kvinnan på tjänsten efter 21 manliga företrädare tar hon nu strid för att även singelmammor ska kunna jobba som generaldirektörer.

Under strecket
Publicerad

Solfrid Söderling är första kvinnan på tjänsten sefter 21 män.

I en av Nationalmuseums höga salar, anrik men med en ny poppig kristallkrona i taket med bland annat diskokulor som ornament, står Solfrid Söderlind. Det är pressvisning för alldeles nyöppnade utställningen ”Falskt & äkta” och museichefen inledningstalar.
Intill henne står Emma Måndroppe från AB Stockholmstolk och gestikulerar. För första gången tolkas en av museets visningar till teckenspråk, något som ska bli återkommande för att öka museets tillgänglighet i enlighet med den nya chefens policy.
Det är inte svårt att i tanken ta det lilla klivet över Skeppsholmsbron till just återinvigda Moderna museet där ordet ”tillgänglighet” närmast är ett mantra. Båda museer har relativt färska chefer, men annars kunde de inte vara mer olika. Solfrid Söderlind är akademiker och ämbetskvinna och Lars Nittve är kritiker och kurator med talang som konferencier.
Hennes framställning är i jämförelse återhållen. Lärd som sig bör, samtidigt fullt begriplig och - lite under ytan - underhållande. Så har hon också en sida
som inte kommer fram i officiella museisammanhang som kul och träffsäker debattör professorer emellan i den pågående frågesportleken ”Besserwisser” i radions P1. Där kan hon få i uppdrag att argumentera för helnippriga teser, sanna som falska. Hon brukar lösa det med stringens och en portion humor, torr, aningen sträv men krispig.
I ett av de senaste programmen handlade det bland annat om vilket enda föremål de deltagande vetenskapspersonligheterna skulle skicka upp i rymden för att representera vår jordiska civilisation. De andra funderade på Darwins samlade verk eller dna-molekyler. Vår överintendent valde att ut i kosmos sända - ett Fabergéägg. ”För att representera de absurda höjder mänskligt hantverk kunde nå kring år 1900”.

Annons
Annons
Annons