Annons
X
Annons
X

ÖB: ”Vi måste alltid klara det väpnade angreppet”

STOR INTERVJU Sverige har har fått ”en starkare försvarsmakt under året”. Det menar ÖB Micael Bydén i en SvD-intervju. I 2017 års största övning är scenariot ett anfall från ett land som inte har Sverige som ”huvudobjekt”. Nära till hands ligger att Ryssland angriper Gotland redan före en attack mot Baltikum.

– Vi måste alltid klara det väpnade angreppet, säger ÖB till SvD.

(uppdaterad)
Folk och Försvar 2017
[object Object]
Sverige har har fått ”en starkare försvarsmakt under året”. Det menar ÖB Micael Bydén i en SvD-intervju. Foto: Tomas Oneborg

Överbefälhavare Micael Bydén har suttit på sin post i Högkvarteret i 15 månader vid det här laget. På söndag är det återigen tid för Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen med ÖB i en av huvudrollerna.

Vid fjolårets konferens var Micael Bydén tämligen nytillträdd och delvis med för att ”lyssna och lära”, som han själv sa då. Ett år senare är han varm i kläderna.

– Ja, det tycker jag. Det har varit ett första år som präglats väldigt mycket av allvar.

Annons
X

Innan han blev ÖB i oktober 2015 var Bydén flygvapenchef. Nu stannar han till i en av de långa korridorerna i Högkvarterets inre. Ett stort foto av två Viggenplan i formation över ett gnistrande snömassiv pryder väggen och Bydén pekar.

– Vem tror ni sitter i det planet? frågar han retoriskt och svarar snabbt själv:

– Det är jag som flyger. Det är över Kebnekaise.

Med Bydén vid spakarna är Försvarsmakten mitt uppe i en period av stora förändringar.

Försvarsbeslutet våren 2015 gav ett tydligt uppdrag att snabbt ställa om organisationen och ytterligare 10,2 miljarder kronor att göra det med. Efter två decennier med internationella insatser är fokus nu det nationella försvaret och ökad operativ förmåga i krigsförbanden på hemmaplan.

– Det är fokuserat, och det är väldigt mycket här och nu, med all rätt, säger ÖB.

På vilket sätt?

– Vi har gått på höga växlar under 2016. Men jag ser också att det bär. Vi har blivit en starkare försvarsmakt under det här året. Det är en otrolig inställning och ett drag i verksamheten som jag inte har varit om kanske någonsin tidigare.

Försvarsbeslutet är en av två faktorer som i hög grad styr ÖB:s tillvaro. Den andra är omvärldsläget.

– Vi har flera år i rad med en säkerhetssituation som har blivit sämre. Det är ingen skillnad det senaste året. Det har gått i fel riktning.

ÖB radar upp väl kända exempel: Terrordåd, flyktingströmmarna, konflikterna i Syrien, Irak och i Afrika, och efterbörden av annekteringen av Krim med fortsatta strider i östra Ukraina.

– Ryssland utmanar hela säkerhetsordningen i Europa och gör det också här i närområdet.

Finns det ett ryskt hot mot Sverige?

– Sannolikheten för ett militärt angreppshot från Ryssland är låg. Men man måste se det i ett bredare perspektiv, där vi pratar om informationsoperationer, påverkanskampanjer, det vi kallar hybridkrigföring och gråzoner. Vi är satta under någon form av påverkan och press.

Titta jag flyger! ÖB Micael Bydén visar ett fotografi av två Viggenplan från sin egen tid som stridspilot. I ett av planen sitter han själv. Bilden togs av fotografen och filmproducenten Peter-Lorentz Johnsson över Kebnekaisemassivet en dag med perfekta väderförhållanden i början av 2000-talet. Foto: Tomas Oneborg

I höstats presenterades ett säkerhetspolitisk betänkande där Sverige beskrivs som ett möjligt förstahandsmål för Ryssland redan innan ett anfall mot Baltikum. Syftet skulle då vara att ta kontroll över Gotland och behärska luftrummet över Östersjön och skära av möjligheterna för Nato att undsätta de baltiska staterna.

– Alla scenarier tas fram mot någon form av bakgrund. Om det skulle ske en militär konflikt i vårt närområde, oavsett var, så är vi medvetna om att Sverige kommer att påverkas och dras in på ett eller annat sätt.

I september 2017 genomför Försvarsmakten storövningen Aurora, med ett scenario som är snarlikt det som finns i betänkandet: ”En fiktiv motståndare anfaller överraskande vårt land, utan att för den sakens skull ha Sverige som huvudobjekt.”

ÖB gör inte jämförelsen rakt av, men backar inte heller för den tydliga parallellen:

– Vi tränar alltid på det vi tror kan hända. Vi övar i relevant miljö mot relevanta hot.

Vad innebär det?

– Det yttersta är det väpnade angreppet. Det är det vi alltid måste klara av.

Aurora är den största militära övningen i Sverige på 24 år med totalt uppåt 20 000 deltagare, vilket motsvarar 40 procent av de samlade resurserna i dagens försvarsmakt. Övningsområdet är Gotland, Stockholm, Mälardalen och Göteborg.

Flera Natoländer finns med. USA kommer att delta med ett mekaniserat kompani med tunga stridsvagnar. Även luftvärnsförband med Patriotrobotar kan bli aktuellt. Estland, Danmark och Norge deltar med hemvärn. Frankrike och Tyskland kan tillkomma och utöver det mer än 40 svenska myndigheter samordnade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi behöver öva totalförsvaret. Det är en övning som kommer att visa vad vi kan. Våra styrkor kommer också att peka på en del av de svagheter vi har. Där vi behöver skynda på utvecklingen.

Övningen blir också ett första test på det omstridda värdlandsavtalet med Nato (Host Nation Support, HNS) som antogs i riksdagen 2016. Kortfattat innebär det att Natoländer kan placera trupp och materiel på svensk mark efter beslut av regeringen. Närmast till hands ligger USA.

– Värdlandsavtalet kommer att finnas med, det är ett av målen med övningen. Det är ett inslag, säger ÖB.

Micael Bydén. Sveriges överbefälhavare. Foto: Tomas Oneborg

Donald Trumps kommande presidentskap är ett oskrivet kort även för den svenska försvarsmakten. ÖB:s förhoppning är att USA ska stå fast vid sina tidigare åtaganden, inklusive den avsiktsförklaring (Statement of Intent, SOI) som finns med Sverige.

– Så här långt – vad gäller det jag kan svara för, det militära samarbetet – så har vi inte sett någon skillnad jämfört med tidigare. Vi har haft möten med den amerikanska motparten så sent som i mitten av december och där rullar det på som vanligt. Vi förväntar oss att vi kommer att driva igenom det som finns inom ramen för samarbetsavtalet.

Och om det inte blir så – om Trump river upp saker och ting. Finns det en plan B?

– Det finns med i våra tankar och funderingar. Men vad det rör sig om kommer jag inte att gå in på.

Men det finns en beredskap på en förändrad amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik?

– Vi är förberedda på alla typer av utfall och eventualiteter, oavsett om det handlar om USA eller rysk förmågeutveckling.

Under det kalla kriget fanns det i hemlighet, eftersom det stred mot neutralitetspolitiken, en gemensam försvarsplanering mellan Sverige och västmakterna. I händelse av ett krig mellan öst och väst, den dåvarande Sovjetdominerade Warszawapakten mot Natoländerna, skulle amerikanskt bombflyg – till exempel – kunna använda landningsbanor i Sverige på väg österut.

Numera sker det militära samarbetet med Nato och USA öppet, åtminstone är det den officiella linjen. Samtidigt saknas den typen av gemensam planering och det kan, enligt höstens säkerhetspolitiska betänkande, försätta Sverige i ett ”planeringsmässigt mörkerland” och ge en angripare en operativ fördel vid en konflikt.

ÖB konstaterar att ”vi är ju ett militärt alliansfritt land”:

– Det innebär att vi tar ansvar för vårt territorium. Militärt genomför vi det som kallas försvarsplanering för de egna resurserna, i alla olika skeden. Från dagens läge till att det värsta skulle hända vad gäller ett krigsscenario. Med Nato kommer vi åt de sofistikerade övningarna och kan visa vad vi kan och utveckla oss själva.

Men inte mer än så?

– Vi har i dag ett värdlandsavtal som säger att vi ska kunna ta emot och ge stöd. Det är förutsättningarna vi får jobba utifrån. Även om vi inte har en försvarsplanering tillsammans med Nato, och nej, det har vi inte.

Micael Bydén har beskrivits som ”en krigare”. Men han är också en försiktig general. Foto: Tomas Oneborg

Micael Bydén har beskrivits som ”en krigare”. Men han är också en försiktig general.

Det märks inte minst när frågorna kommer in på ekonomi och kommande investeringar i nya vapensystem.

ÖB är medveten om den intensiva debatten om att försvarsbeslutet är underfinansierat och ”välkomnar” den. Men han vill själv inte i någon del ge sig in i mer spekulativa resonemang, eller yviga utspel, utan hänvisar till pågående budgetprocesser och utredningar på logistik- och materialsidan. Den avgörande frågan är om försvarsbeslutet kan genomföras som det är tänkt fram till 2020 på nuvarande anslagsnivå, eller om det krävs mer pengar.

– Vi är ett år in i ett femårigt försvarsbeslut. Så här långt har vi genomfört uppdraget enligt den plan som vi lade. Vi har genomfört det och vi har gjort mer. Vi är på Gotland tidigare än vad det var sagt och vi har återintroducerat en markbaserad kustrobot. Så här långt bär det.

Enligt ÖB finns det också en annan, mer långsiktig problematik.

– De stora utmaningarna Försvarsmakten har ligger inom ramen för personal- och materielområdet. Där är det långa ledtider. Vi kan inte anställda färdig personal som står och väntar. Vi måste ta in och utbilda. Våra tunga materielsystem, som vi behöver, tar också tid.

Till Folk och försvars konferens i Sälen kommer ÖB med lediga jul- och nyårshelger i ryggen. På måndagen talar han på temat Försvarsmaktens ”förmågor i dag och i morgon”.

ÖB Micael Bydén svarar på fem skarpa frågor:

Vad skulle du vilja prioritera i nästa försvarsbeslut 2020 – fler nya Jas plan i E-versionen eller ytterligare en A26 ubåt eller något annat?

– Det finns ett antal konkreta exempel från den förra försvarsberedningen och det är fler stridsflyg, en ubåt till, mer luftvärn och så vidare. Det är fortfarande relevant, men jag tänker inte sätta det ena framför det andra.

Är 60 stridsflygplan i den nya E-versionen av Jas Gripen tillräckligt, tidigare har det varit 100 plan?

– Vi har de förutsättningar vi har och det är det vi har att jobba med. På de områden där det blir en signifikant brist, som kan påverka vår möjlighet att jobba, för jag den dialogen i de här formella budgetprocesserna och talar om vilka konsekvenserna blir om vi har den här volymen stridsflygplan eller någonting annat.

En stor förändring under den nuvarande försvarsperioden är att värnplikten kommer tillbaka i Försvarsmakten – är det en möjlighet eller ett misslyckande?

– Det är absolut en möjlighet. Att prata misslyckade i ett personalförsörjningssystem som vi gick in i relativt nyligen som bygger helt och håller på frivillighet är att ta i med överord. Det jag ser fram emot är ett mer flexibelt system. I grunden bygger det på frivillighet. Det är bra för oss. Killar och tjejer som vill komma till oss och vill göra skillnad.

I budgetunderlaget 2017 drev en försämrad dollarkurs, som bland annat påverkar produktionen av nya Jas Gripen plan och superubåten A26, upp kostnaderna med fem miljarder under 2016–2020. Sedan dess har dollarn stärkts ytterligare i förhållande till kronan. Hur mycket minus är det nu inför 2018?

– Jag ska inte svara på det. Men du refererar till en siffra som vi tidigare har uttryckt. Och det är ju där det börjar. Ett statiskt anslag blir svagare och svagare utifrån köpkraftsdelen. Där har jag också varit tydlig. Efter den här försvarsbeslutsperioden viker vår förmåga om man inte tillskjuter ekonomi.

Vad betyder storövningen Aurora 2017 med uppemot 20 000 deltagare för Försvarsmakten?

– Den betyder väldigt mycket. Det blir flaggskeppet under 2017. Det är första gången på mer än 20 år som vi övar i ett nationellt sammanhang på den här nivån, samtliga stridskrafter, hemvärnet och flera internationella partners.

Annons

Sverige har har fått ”en starkare försvarsmakt under året”. Det menar ÖB Micael Bydén i en SvD-intervju.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 4

Titta jag flyger! ÖB Micael Bydén visar ett fotografi av två Viggenplan från sin egen tid som stridspilot. I ett av planen sitter han själv. Bilden togs av fotografen och filmproducenten Peter-Lorentz Johnsson över Kebnekaisemassivet en dag med perfekta väderförhållanden i början av 2000-talet.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 4

Micael Bydén. Sveriges överbefälhavare.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 4

Micael Bydén har beskrivits som ”en krigare”. Men han är också en försiktig general.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 4
Annons
X
Annons
X