Annons
X
Annons
X
Ledare
Op ed

Oacceptabelt att filma dödskamp

OP-ED | CLARENCE CRAFOORD

Vi riskerar alla att få en vistelse i sjukvården exponerad i medierna, även om vi aldrig tillfrågats eller gett vårt samtycke. Detta utan att någon ansvarig kan ställas till svars. Det blir resultatet om den dom som kom från Uppsala tingsrätt före jul skulle stå sig i högre instanser när den nu överklagas.

Bakgrunden är att en cancerpatients dödskamp på Akademiska sjukhuset i Uppsala filmades utan att mannen i fråga gett sitt samtycke. Några veckor senare, efter att mannen avlidit, sändes filmmaterialet som dokusåpa i programmet ”Sjukhuset” i TV3. De anhöriga har tagit strid mot den oacceptabla behandlingen genom att stämma landstinget i Uppsala och begära skadestånd.

Rättsfrågan i domstolen gäller vilket ansvar som kan utkrävas när det allmänna bryter mot sekretessregler och kränker människors privatliv.

Annons
X

Svaret från Uppsala tingsrätt är: Inget ansvar alls.

Tingsrätten konstaterar i och för sig att landstinget röjt sekretessbelagda uppgifter när den döende patientens hälsotillstånd diskuterades inför tv-teamens kameror. Tingsrätten menar att detta var olagligt, vilket också konstaterats av Justitieombudsmannen.

Men i nästa led kommer tingsrätten fram till att något ansvar för detta olagliga övertramp inte kan utkrävas. Tingsrätten tillskriver nämligen landstinget meddelarfrihet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Tingsrätten menar att eftersom landstinget hade instruerat vårdpersonalen att medverka vid inspelningarna så kan personalen inte anses ha haft uppsåt när man följde instruktionerna och bröt mot sekretessen. Och utan brottsligt uppsåt hos personalen, menar tingsrätten, kan inte landstinget hållas ansvarigt för sekretessbrottet. Det faktum att vårdpersonalen vilseförts av landstinget om förutsättningarna för filmningen gör alltså att landstinget undgår ansvar.

    Denna märkliga tolkning av meddelarfriheten blir nu en fråga för högre instanser. Meddelarfriheten är central för att anställda i till exempel ett landsting ska kunna lyfta fram missförhållanden utan risk för repressalier. Det är tänkt som en säkerhetsventil för enskilda och som ett medborgerligt värn mot det allmänna. Men inte som ett värn för landsting att fritt sprida sekretesskyddad information om enskilda patienter till medier.

    Vidare får den kommande överklagandeprocessen avgöra hur landstingets hantering står sig mot skyddet för privatlivet i Europakonventionen. Tingsrätten har för sin del helt avstått från att pröva den saken.

    Det slutliga svaret på de rättsliga frågorna dröjer alltså. Men fallet reser också frågor som inte har med juridiken i snäv mening att göra. Är det över huvud taget etiskt acceptabelt att fråga en döende patient som anländer till sjukhus i ambulans om han eller hon vill låta sig filmas för att vara med på tv? Vad säger läkaretiken om det? Landstingets värdegrund? De ansvariga politikernas partiprogram?

    Det finns många som har anledning att idka självrannsakan i väntan på en lagakraftvunnen dom.

    Clarence Crafoord är chef för Centrum för rättvisa och juridiskt ombud för den familj som har stämt landstinget.

    clarence.crafoord@centrumforrattvisa.se

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X