Nyupptäckt benkista troligen Jesu broders

Under strecket
Publicerad
Annons

Skrifterna i Nya testamentet talar hela tiden om en person ömsom kallad Jesus ömsom kallad (Jesus) Kristus. Det finns helt enkelt inte några icke-kristna vittnesbörd från det första århundradet e Kr som påstår att de hört talas om denne Jesus. I början på 100-talet kommer en del minst sagt svårtolkade hedniska vittnesbörd, från till exempel historikerna Suetonius och Tacitus. Dessa vittnesbörd får betraktas som de undantag som bekräftar regeln. Den hedniska antiken visste ingenting om denne Jesus och vad som möjligen hänt honom i Palestina ca år 30.
Seriösa forskare har till och med betraktat evangelierna som efterhandskonstruktioner tillkomna i början eller mitten av 100-talet på inspiration från aposteln Paulus brev. Denne Paulus hade ju inte mött Jesus medan denne levde utan enbart konfronterats med honom som en uppenbarelse i ett bländande ljussken på vägen till Damaskus.
Mot bakgrund av vårt bristfälliga vetande om allt som rör Jesus framstår därför den nyligen i Jerusalem påträffade lilla
benkistan (ossuarium på latin) med måtten 25 x 50 x 30 cm, och med en påskrift på ena sidan på arameiska, som helt remarkabel.
Inskriften ser i transkription ut så här: Ya”akov, bar Yosef, akhui di Yeshua.
I översättning, och ingen tvekan råder: Jakob, Josefs son, Jesu broder.
I detta ossuarium skulle alltså Jesu bror Jakobs ben ha lagts. Några ben ligger inte i den i dag, så någon kol-14-metod kan inte komma till användning. Dock talar mycket annat för att vi inte står inför ett fejkat ossuarium.

Annons

Här blott några få detaljer. De tre namnen Josef, Jakob och Jesus var mycket vanliga i Palestina vid vår tideräknings början. Det vill ingen förneka. Men: kombinationen av dessa tre gör att den statistiska sannolikheten för att det skulle röra sig om några andra Josef-Jakob-Jesus (far + två söner) än de tre som det berättas om i Nya testamentet är mycket liten. Beräkningar har gjorts av forskare som vet betydligt mer än jag om de från inskriftsmaterialet från denna tid bekanta personnamnen, bland annat
epigrafikern André Lemaire i Paris och nytestamentlikern Peter Lampe i Heidelberg. Den senare har nyligen kommenterat inskriften i Frankfurter Allgemeine Zeitung.
Vidare. Den här typen av ossuarier är belagda från ca 50 f Kr fram till Jerusalems förstöring av romarna år 70 e Kr. Dock nämns aldrig någon broder i dessa ossuariepåskrifter. Det är alltid bara fråga om den dödes namn + faderns namn. Detta tillägg av broderns namn är singulärt. Slutsats: brodern Jesus måste ha varit speciellt bekant och på något vis viktig för Jakobs livsöde. Jakob var ju annars en synnerligen kontroversiell person i traditionen. Han är inte med bland de ursprungliga tolv apostlarna, och om han var son till Maria kan hon ju inte ha förblivit obefläckad jungfru hela livet igenom.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons