Annons

”Nya skatteregler leder till färre nya hyresrätter”

Finansdepartementets förslag till nya skatteregler går stick i stäv med vad Sverige behöver. Ett högt skattetryck på hyresrätter kommer att bli ännu högre, skriver företrädare för både Fastighetsägarna, allmännyttan och Hyresgästföreningen.

Under strecket
Publicerad

Reinhold Lennebo, Marie Linder och Anders Nordstrand

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1

Reinhold Lennebo, Marie Linder och Anders Nordstrand

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Reinhold Lennebo, Marie Linder och Anders Nordstrand
Reinhold Lennebo, Marie Linder och Anders Nordstrand Foto: Pressbilder

DEBATT | NYA SKATTEREGLER

Alla är överens om att Sverige behöver fler hyresrätter för att kunna erbjuda de hundratusentals bostadssökande en god bostad. Nya bostäder behövs också i många av landets kommuner för att bostadsbristen inte ska fortsätta att vara ett hinder för företag att rekrytera nya medarbetare.

Arbetsgivare och många fackliga organisationer – LO, SACO och TCO – är oroade över bostadsbristens inverkan på företagens rekryteringsmöjligheter. Bristen på bostäder i tillväxtorterna riskerar idag att leda till en sämre samhällsekonomisk utveckling än nödvändigt. Detta minskar utrymmet för bland annat satsningar på den gemensamma välfärden.

Bakgrunden är att Sverige ska implementera ett vällovligt EU-direktiv om bland annat företags skatteplanering. Och problemet är inte direktivet i sig utan finansdepartementets förslag på implementering. Sverige väljer en väg som är långt ifrån EU-direktivets miniminivå, och som också starkt avviker från OECD:s rekommendation och de flesta andra EU-länders sätt att införa direktivet på. Ett högt skattetryck på hyresrätter blir högre och berörda företag ges ingen möjlighet att successivt anpassa sin ekonomi för att möta de ökade kostnaderna. Sverige blir ett mindre intressant land att investera i. Den ekonomiska tillväxten hotas. Det är inte en politik för framtiden.

Annons
Annons

Remissinstansernas kritik mot finansdepartementets förslag är brett och massivt. Många pekar på riskerna för att investeringar i samhällsbygget kommer att hämmas; långsiktiga investeringar som ofta lånefinansieras kommer att få påtagligt sämre villkor. I fastighetsbranschen är det inte bara nyproduktionen av hyresrätter utan också de nödvändiga renoveringarna som riskerar att försvåras. Detta skulle komma att bli extra allvarligt för de fastighetsbolag, inte sällan kommunägda, som har stora bestånd i miljonprogrammen.

Men även investeringar i kontor, butikslokaler och industrilokaler, alla nödvändiga för näringslivets och landets ekonomiska utveckling, kommer att minska med det föreslagna regelverket.

I ett läge när Sverige går bra och regeringen bedömer att reformutrymmet inför nästa år uppgår till 40 miljarder kronor, så måste frågan ställas: varför riskera människors och företags förutsättningar för utveckling? De kortsiktiga höjningarna av skatteintäkterna upphäver inte de långsiktiga nackdelarna om förslaget genomförs.

Regeringen antog år 2016 ett bostadspolitiskt program kallat ”22 steg för fler bostäder”. Nu riskerar man att kraftigt försämra förutsättningarna att uppnå det målet. Genomförs finansdepartementets förslag blir resultatet färre nya bostäder, särskilt hyresrätter. Det är en politik med många förlorare.

I den svenska modellen ingår att politiska makthavare lyssnar till remissinstanser och andra sakkunniga och därefter fattar väl avvägda beslut. Just nu sammanställer och värderar departementet fakta, erfarenheter och åsikter från berörda instanser i denna fråga, bland annat från oss tre organisationer. Vår förhoppning är att departementet lyssnar på oss och tar beslut som underlättar för fler bostäder och en god samhällsekonomisk utveckling.

Reinhold Lennebo

vd Fastighetsägarna Sverige

Marie Linder

förbundsordförande Hyresgästföreningen

Anders Nordstrand

vd SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

Följ debatten och kommentera artikeln på Facebook: www.facebook.com/svdopinion/

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons