Annons
X
Annons
X

Nya ministern måste se diskrimineringen

Arbetsmarknadspolitiken behöver innovativa lösningar som gör upp med integrationens största problematik – rasismen. Då räcker det inte med satsningar på att lära sig språket såsom den nya arbetsmarknadsministern vill. Det skriver Isabella Andersson, Ungdom Mot Rasism.

Elisabeth Svantesson
Elisabeth Svantesson Foto: ANNIKA AF KLERCKER

BRÄNNPUNKT | DISKRIMINERING

Med anledning av Reinfeldts val av Elisabeth Svantesson som ny arbetsmarknadsminister vill Ungdom Mot Rasism skicka med ett par råd. Vi hoppas på att få se en arbetsmarknadspolitik där alla människor har lika möjligheter och rätt att få ett jobb. Det är positivt med en arbetsmarknadsminister som har engagemang i integrationsfrågor men samtidigt skrämmande att Svantesson tidigare förespråkat förslag om ”svenskkontrakt” och skärpta krav på invandrares värderingar utan att först göra upp med fasaden av den svenska snällheten.

Elisabeth Svantesson skrev nyligen på Brännpunkt (
2/9) om att språket är nyckeln till integration. I artikeln presenterades en rad lösningar för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikesfödda personer i Sverige. Det är anmärkningsvärt att alla presenterade lösningar fokuserar på kompetensutveckling och stöd till individen när mycket av integrationsproblemen på den svenska arbetsmarknaden är grundade i strukturell diskriminering.

Att rasismen och diskrimineringen på svensk arbetsmarknad är utbredd har visats i flera studier. En undersökning (Carlsson, M. & Rooth, D-O. 2007, ’Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknad’ ) visade att en sökande med ett svenskklingande namn har 50 procents högre sannolikhet att kallas till intervju, jämfört med sökande med ett arabiskt klingande namn. Oavsett en persons kompetens eller språkkunskaper är det alltså svårare för vissa att få ett arbete.

Annons
X

En undersökning från Centrum för välfärdsforskning på Mälardalens högskola i Eskilstuna visar att arbetslösheten även är högre bland svenskfödda personer med utrikesfödda föräldrar än bland personer med svenskfödda föräldrar. I detta fall hjälper inte satsningar på språk eller instegsjobb utan det är istället diskriminering på arbetsmarknaden som måste motverkas.

I en tid då rasistiska idéer och organisationer får ökat stöd färgas också integrationsdebatten av tankar om den andre och hur denne ska assimileras till Sverige. Det är hög tid för regeringen att våga gå ifrån den assimileringsfärgade integrationsdebatten och genomföra satsningar som på riktigt kan bidra till det öppna och demokratiska land som vi inbillar oss att vi lever i. Hur ska vi med stolthet kunna prata om vår integrations- och migrationspolitik när rasism, hatbrott och diskriminering är det som möter den som kommer hit? Hur kan vi utan att skämmas säga att språket är det viktigaste för att få ett jobb när ett namnbyte kan vara minst lika effektivt? Arbetsmarknadspolitiken behöver innovativa lösningar som gör upp med integrationens största problematik – rasismen.

Regeringen bör utreda diskrimineringen på svensk arbetsmarknad och förslå lösningar på identifierade problem. Riktat stöd behövs till aktörer som genom metodutveckling och utbildning för arbetsgivare visar vägen för en diskrimineringsfri arbetsmarknad. Kraven på arbetsgivares rekryteringsprocesser måste också skärpas samtidigt som stödet till de som diskrimineras måste utvecklas.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi hoppas att Elisabeth Svantesson vågar föra en antirasistisk arbetsmarknadspolitik som inte skyller integrationsproblem på individer utan tar samhällets ansvar på allvar.

    ISABELLA ANDERSSON

    ordförande, Ungdom Mot Rasism

    Annons
    Annons
    X

    Elisabeth Svantesson

    Foto: ANNIKA AF KLERCKER Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X