Annons
X
Annons
X

Forskningen ger nya ledtrådar till drömmens gåta

Nattlig terapi? Stöd för minnet? Eller träning inför hotfulla situationer? Vi tillbringar åratal i drömmarnas värld. Ny medicinsk teknik har gett drömforskarna flera heta ledtrådar till varför. Idagsidan berättar om nya teorier kring drömmars funktion.

Som i en dröm

Som i en dröm | DEL 1

Johanna Jørgensen Kroon, 21 år:  – Jag har börjat drömma betydligt mer det senaste halvåret. Troligtvis beror det på att jag vaknar oftare på nätterna och därför minns mer vad jag drömt. Jag har tydligt känt att det finns ett samband mellan drömmarnas innehåll och hur jag mår i vaket tillstånd. Om jag haft en lycklig dröm där jag träffat en massa härliga människor och gjort en massa knäppa saker, känner jag mig gladare dagen efter. Perioder då jag mått sämre har jag haft upprepade mardrömmar och då har det känts ännu jobbigare att gå upp på morgonen.

Johanna Jørgensen Kroon, 21 år: – Jag har börjat drömma betydligt mer det senaste halvåret. Troligtvis beror det på att jag vaknar oftare på nätterna och därför minns mer vad jag drömt. Jag har tydligt känt att det finns ett samband mellan drömmarnas innehåll och hur jag mår i vaket tillstånd. Om jag haft en lycklig dröm där jag träffat en massa härliga människor och gjort en massa knäppa saker, känner jag mig gladare dagen efter. Perioder då jag mått sämre har jag haft upprepade mardrömmar och då har det känts ännu jobbigare att gå upp på morgonen. Foto: KENNY BENGTSSON

Varje natt händer det. Vi ligger där och snusar… och plötsligt börjar våra hjärnor spela upp inre skådespel som är så realistiska och känslomässigt engagerande att vi där i sängen är helt övertygade om att det sker på riktigt.

Med adrenalinet pumpande flyr vi från monster. Oförfärade kastar vi oss ut från höga berg. Och skamlöst ger vi oss in i passionerade möten med människor vi knappt känner.

De allra flesta av oss tillbringar åratal av våra liv i drömmarnas värld. Tidiga civilisationer trodde att drömmen var en kommunikationskanal mellan vår dimension och gudarnas. I början av 1900-talet argumenterade psykoanalysens fader Sigmund Freud för att drömmen var budbärare från vårt undermedvetna.

Annons
X

I takt med den medicinska teknikens utveckling har forskare dock börjat se på drömmar på nya sätt. Den första stora upptäckten gjordes för 60 år sedan då REM-sömnen – den mest intensiva drömfasen – observerades med hjälp av EEG-mätningar av hjärnans elektriska aktivitet. Genom att väcka människor just under detta sömnstadium, kunde forskare samla in hyllmeter med drömrapporter.

De senaste decennierna har ny hjärnavbildningsteknik gjort det möjligt att öppna ytterligare fönster till den sovande hjärnan. På sömnlaboratorier runt om i världen pågår nu studier för att försöka lösa den stora gåtan: Varför drömmer vi?

–Även om vi fortfarande inte har något entydigt svar, finns det numera flera intressanta hypoteser, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, som sysslat med sömnforskning sedan 1970-talet.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vid den tiden lanserades den första teorin som på allvar utmanade Freuds drömsyn. Den amerikanske psykiatrikern Allan Hobson hävdade då att det inte finns några dolda psykologiska budskap i drömmar, utan att de bara är ett slumpmässigt hopplock av bilder, känslor och händelser ur hjärnans minnesbank. I ett försök att skapa sammanhang, fogar vi sedan ihop dessa till begripliga drömsekvenser när vi vaknat.

    Katja Valli, drömforskare vid Åbo Universitet, förklarar:

    –När vi är vakna försöker hjärnan hela tiden skapa en sammanhängande bild av omvärlden utifrån de sinnesuttryck som vi exponeras för. Eftersom hjärnan är aktiv även under sömnen, fortsätter den att försöka skapa sammanhang. I brist på yttre intryck tar den fram inre material som finns lagrat i vårt minne.

    Enligt det här synsättet skulle drömmar bara vara en sidoeffekt av hjärnans neurologiska aktivitet under sömnen och innehållet vore helt ointressant. Själv är Katja Valli dock ingen anhängare av den här teorin. Hon och flera andra forskare tror istället att drömmarna kan ha haft en avgörande funktion under människans utveckling.

    I början av 2000-talet presenterades den så kallade hot-teorin. Enligt den är drömmar hjärnans sätt att träna oss inför hotfulla situationer. När vi jagas av rytande lejon i drömmen, förbereder vi oss helt enkelt inför ett verkligt möte med djurens konung.

    –Att drömma kan jämföras med piloter som tränar nödlandning i en flygsimulator. De övar sig i en säker miljö för att klara av en hotfull situation i skarpt läge. Kanske är det också naturens tanke med drömmar, säger Antti Revonsuo, professor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde och den som presenterat hot-teorin.

    Hypotesen bygger på de drömanalyser som han och kollegan Katja Valli gjort. De visade bland annat att hos finländska studenter innehöll två tredjedelar av alla drömmar någon hotfull händelse. Ofta handlade det om motgångar och misslyckanden, som att komma för sent till ett avgörande möte eller att köra på en viktig tenta. En femtedel av händelserna var dock livshotande. Allra vanligast var då att man jagades av otäcka främlingar eller blev attackerad.

    –Varför skulle vår hjärna utsätta oss för så obehagliga saker om det inte fanns någon mening? Under människans historia har hotdrömmar troligtvis haft en evolutionär fördel. De som kunnat träna i drömmens värld har varit lite mer förberedda när ett verkligt hot dykt upp och har därför överlevt i högre grad. På så sätt har drömanlagen förts vidare, säger Antti Revonsuo.

    Cecilia Öfverholm, 46 år: – Jag tror att man kan ha nytta av sina drömmar. De hjälper hjärnan att sortera intryck och bearbeta problem. Tankeprocesser som påbörjats i vaket tillstånd fortsätter under drömsömnen. Det är inte så att drömmarna serverar färdiga lösningar på problem, men de kan hjälpa en att få nya infallsvinkar. –Det finns ju också en massa drömsymboler som kan användas för att tyda drömmar. De fungerar väl lite som horoskop. Mest är det en kul grej, men upplever man att något stämmer så kan man också använda drömsymbolerna som bekräftelse av en känsla man har eller som stöd för ett visst beslut. Foto: KENNY BENGTSSON

    Men kanske tränas vi i drömmen inte bara på att fly från rovdjur eller otäcka främlingar. Under senare tid har det även kommit studier som pekar på drömmarnas roll vid inlärning.

    I ett experiment vid Harvard University fick till exempel studenter spela datorspel som gick ut på att ta sig igenom en labyrint så snabbt som möjligt. Efter en timme avbröts spelandet. En grupp fick då sova en stund, medan resten bara vilade. Bland studenterna som sov drömde flera om spelupplevelsen. Hos någon dök musiken till spelet upp i drömmen. En annan person irrade omkring i ett grottsystem.

    Fem timmar efter uppvaknandet fick studenterna göra om labyrintspelet. De som på något sätt drömt om spelet klarade då uppgiften tio gånger bättre än de som varit vakna respektive sovit utan att drömma.

    –En av sömnens huvudfunktioner är sannolikt att bearbeta ny information och att skapa nya minnesstrukturer av den. Det finns gott om experiment som visar att om det går ett antal timmar mellan ett första och ett andra testtillfälle, så minns man mer om man får sova mellan tillfällena, säger Jerker Hetta vid Karolinska Institutet.

    En annan funktion kan vara att hålla vårt känsloliv i balans. Lite förenklat skulle drömmar kunna ses som ett slags nattlig terapi som läker de själsliga skrubbsår vi dragit på oss i vaket tillstånd.

    När vi sover bearbetar hjärnan dagens upprivande händelser och gör om dem till minnen som placeras in i vår tidigare erfarenhetsbank. Under den här processen försvinner mycket av den känslomässiga laddningen och vi slipper bli lika arga varje gång vi påminns om till exempel ett gräl. En förklaring till detta antas vara att bearbetningen sker under relativt ”rofyllda” förhållanden i hjärnan, nämligen under REM-sömnen då stresshormonet noradrenalin är rejält nedtryckt.

    Rahim Hamidsales, 59 år: –Jag drömmer ibland, mest om farsan och brorsan som har gått bort. De dyker upp i drömmarna och det känns positivt, nästan som att få träffa dem igen. Ofta fungerar de drömmarna som en påminnelse om att jag ska höra av mig till mamma och brorsans fru. –Jag kommer från Iran, men har bott i Sverige i många år och pratar svenska på dagarna. I drömmarna pratar jag dock fortfarande mitt modersmål azerbajdzjanska. Foto: KENNY BENGTSSON

    Drömmarnas lindrande effekt framgår bland annat av en studie från University of California, Berkeley. Försökspersoner fick se känslomässigt laddade bilder, som visades två gånger med tolv timmars mellanrum. En grupp fick se bilderna på morgonen och sedan på kvällen. En annan grupp fick se dem på kvällen respektive följande morgon, efter en natts sömn.

    Det visade sig då att de som varit vakna mellan visningstillfällena reagerade mycket starkare på bilderna vid andra visningen. De hade också högre aktivitet i amygdala, hjärnans känslocentrum. För dem som sovit tycktes bilderna däremot ha tappat mycket av sin känslomässiga laddning.

    –Det har gjorts flera experiment som visat att drömmar är viktiga för såväl minnesbearbetning som känsloreglering. Samtidigt har vi inte hittat det slutgiltiga svaret på varför vi egentligen drömmer. Det vi däremot vet är att hjärnan har en tendens att utnyttja processer till flera olika saker. Troligast är därför att flera av dagens teorier kan visa sig vara riktiga, säger Jerker Hetta.

    Läs mer om Idags serie om drömmar

    Annons
    Annons
    X

    Johanna Jørgensen Kroon, 21 år: – Jag har börjat drömma betydligt mer det senaste halvåret. Troligtvis beror det på att jag vaknar oftare på nätterna och därför minns mer vad jag drömt. Jag har tydligt känt att det finns ett samband mellan drömmarnas innehåll och hur jag mår i vaket tillstånd. Om jag haft en lycklig dröm där jag träffat en massa härliga människor och gjort en massa knäppa saker, känner jag mig gladare dagen efter. Perioder då jag mått sämre har jag haft upprepade mardrömmar och då har det känts ännu jobbigare att gå upp på morgonen.

    Foto: KENNY BENGTSSON Bild 1 av 3

    Cecilia Öfverholm, 46 år: – Jag tror att man kan ha nytta av sina drömmar. De hjälper hjärnan att sortera intryck och bearbeta problem. Tankeprocesser som påbörjats i vaket tillstånd fortsätter under drömsömnen. Det är inte så att drömmarna serverar färdiga lösningar på problem, men de kan hjälpa en att få nya infallsvinkar. –Det finns ju också en massa drömsymboler som kan användas för att tyda drömmar. De fungerar väl lite som horoskop. Mest är det en kul grej, men upplever man att något stämmer så kan man också använda drömsymbolerna som bekräftelse av en känsla man har eller som stöd för ett visst beslut.

    Foto: KENNY BENGTSSON Bild 2 av 3

    Rahim Hamidsales, 59 år: –Jag drömmer ibland, mest om farsan och brorsan som har gått bort. De dyker upp i drömmarna och det känns positivt, nästan som att få träffa dem igen. Ofta fungerar de drömmarna som en påminnelse om att jag ska höra av mig till mamma och brorsans fru. –Jag kommer från Iran, men har bott i Sverige i många år och pratar svenska på dagarna. I drömmarna pratar jag dock fortfarande mitt modersmål azerbajdzjanska.

    Foto: KENNY BENGTSSON Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X