Annons
X
Annons
X

Nya Karolinska tio miljarder kronor dyrare att bygga

Nya Karolinska skulle inte få kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga. Det hade politikerna bestämt. Men SvD:s kartläggning visar att utgiftstaket är sprängt i bitar och att den verkliga notan för det nyckelfärdiga sjukhuset är uppe i över 25 miljarder.

Nya Karolinska
Egentligen fick Nya Karolinska inte kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga, men kostnaderna har skjutit i höjden. Nu väntas prislappen bli över 25 miljarder kronor.
Egentligen fick Nya Karolinska inte kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga, men kostnaderna har skjutit i höjden. Nu väntas prislappen bli över 25 miljarder kronor. Foto: TOMAS ONEBORG

När Skanska fick uppdraget att bygga Nya Karolinska tillsammans med det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree beräknades byggkostnaden till 14,5 miljarder kronor.

Mer fick det inte bli, hade politikerna i Stockholms landstingsfullmäktige bestämt.

Huvudargumentet för att landstinget använde sig av den oprövade OPS-modellen, där även privat finansiering och drift av sjukhuset ingår, var att man ville slippa fördyringar – ett argument som den borgerliga majoriteten upprepat många gånger.

Annons
X

När vi nu, fem år senare, frågar finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl vad det kostar att bygga Nya Karolinska blir svaret fortfarande 14,5 miljarder.

Samma besked ger Ulf Noréhn som är vd för Swedish hospital partners, projektbolaget som bygger sjukhuset.

– Avtalet är på 14,5 miljarder och vi håller budget.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ulf Noréhn håller förstås med om att det tillkommer nästan en miljard för den vårdbyggnad som beställts i efterhand, men menar att den inte ingick i det ursprungliga avtalet.

    Det finns tre anledningar till fördyringar som brukar framhållas av landstingsstyret: behov av renovering, Stockholms växande befolkning och att invånarna blir äldre och mer vårdkrävande.

    Men det finns även en fjärde: ”knapring”.

    – Knapring är ett välkänt begrepp i byggbranschen säger Anders Lönnberg, tidigare landstingsråd (S) med lång erfarenhet från styrelsearbete i byggföretag.

    – Det innebär att man under förhandlingarna kringgår den beslutade budgetramen genom att flytta ut bit efter bit ur huvudavtalet. Sedan tar man det som blivit över separat vid ett senare tillfälle.

    Så hur har det knaprats på Nya Karolinska? Vi har gått igenom alla utredningar som gjorts om det nya storsjukhuset under 2000-talet och upptäckt att stora delar av det som från början ingick i priset nu lagts utanför. Det handlar om allt från helt nödvändiga byggnader till lokaler som lämnats oinredda och utan utrustning.

    I SNUS-utredningen från 2002 hade sjukhuset redan funnit sin form vad gäller storlek, inriktning och antal vårdplatser, och priset var 5,3 miljarder.

    I 3S-utredningen två år senare hade priset stigit till 6,5 miljarder och då ingick fortfarande thorax, administrativa lokaler, laboratorium och patienthotell.

    Fördyringarna fortsatte och hemliga minnesanteckningar SvD tagit del av från NKS-förvaltningen visar att tjänstemännen år 2008 kämpade för att försöka pressa ner det förväntade byggpriset från 8,4 till 7 miljarder, som fortfarande var ramen.

    På sparlistan den gången fanns en helikopterplatta, 20 hisschakt och även markstenen på torget utanför entrén.

    När landstingsfullmäktige den 8 april 2008 beslutade att bygga Nya Karolinska höjdes taket för investeringen ändå till 14,1 miljarder kronor. För första gången nämndes inte ett ord om kostnaden för medicinsk teknisk utrustning.

    Sedan avtalet tecknats har nära 100 tilläggsavtal tillkommit där sådant som tidigare lyfts bort ur huvudavtalet har beställts, i flera fall eftersom sjukhuset annars inte skulle fungera.

    – Sammantaget blir prislappen för NKS runt 18 miljarder, säger landstigsdirektören Toivo Heinsoo.

    – Men då tillkommer medicinsk-teknisk utrustning.

    Utrustningen är en mycket stor utgiftspost som idag beräknas kosta 5,5-6 miljarder kronor. Siffran är ny och bekräftas både av KD:s Stig Nyman och av Toivo Heinsoo.

    – Det är en tumregel att sådan utrustning kostar 30-40 procent av byggkostnaden, och då är det de 14,5 miljarderna man ska utgå ifrån. De övriga lokaler som tillkommer behöver inte så mycket utrustning, säger Toivo Heinsoo.

    Därmed är den officiella notan vi får från landstinget uppe i 23,5-24 miljarder för ett nyckelfärdigt NKS.

    Men även det tycks vara lågt räknat, visar SvD:s kartläggning. Där ingår exempelvis inte de helt nödvändiga markarbeten för 1,3 miljarder som föregick bygget, och inte heller planerna på ett nytt laboratoriekvarter.

    Dessutom orsakar Nya Karolinska även stora kostnader på andra håll. Inriktningen på specialistbehandling ger en kvalitetshöjning i vården för vissa patientgrupper, men samtidigt blir platserna för stockholmare med vanliga sjukdomar minst 30 procent färre i det nya sjukhuset än i det gamla.

    För att återta den kapacitet som fanns före NKS tvingas landstinget bygga ut akutmottagningar och vårdplatser på andra sjukhus.

    Det programmet kostar enligt den senaste prognosen 33,7 miljarder - nästan sex miljarder mer än vad som tidigare kommunicerats – och hänger inte enbart ihop med NKS. Det finns även ett stort behov av upprustning och att möta behoven från en växande befolkning.

    Enligt Henrik Gaunitz som är planeringschef vid landstinget orsakas ungefär en sjundedel av dessa kostnader av NKS. Även om det är en grov uppskattning skulle det motsvara ytterligare nästan 5 miljarder som kan härledas till beslutet att bygga Nya Karolinska i Solna.

    Annons

    Egentligen fick Nya Karolinska inte kosta mer än 14,5 miljarder kronor att bygga, men kostnaderna har skjutit i höjden. Nu väntas prislappen bli över 25 miljarder kronor.

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X