Annons
X
Annons
X

Ny svensk studie: Konst en dålig investering

Köp konst med hjärtat, inte som investering. En färsk masteruppsats från Handelshögskolan slår hål på myten att konst skulle vara lika bra eller bättre investering än aktier. Möjligheten till klipp ligger snarare i tur och mångårig kunskap än i statistik.

Konstliv
Anders Zorns tavla Sommarnöje såldes på Stockholms auktionsverk 2010 för 26 miljoner kronor, vilket var nytt rekord för en svensk tavla som sålts på auktion i Sverige.
Anders Zorns tavla Sommarnöje såldes på Stockholms auktionsverk 2010 för 26 miljoner kronor, vilket var nytt rekord för en svensk tavla som sålts på auktion i Sverige. Foto: Gunnar Lundmark

Under 80-talet slog konsthandeln i taket. Folk köpte konst som om det gällde livet, det fanns särskilda så kallade ”art funds” där man kunde låna pengar specifikt för konstköp och många valde att satsa på konst som ett komplement till att investera i aktier. Det hela blev till en bubbla som sprack i och med den ekonomiska nedgången runt 1992.

Diskussionerna om konst som investeringsalternativ till aktiemarknaden har dock fortsatt. I en färsk masteruppsats från Handelshögskolan har Accounting and Financial Management-studenterna Dennis Kundu och Alexander Raza studerat detta relativt outforskade ämne för den svenska marknaden.

– På handelshögskolan lär vi oss att värdera företag som omsätter flera miljarder och har anställda runt om i världen. I förhållande till konst är det enkelt att värdera rent teoretiskt. Men hur värderar man objekt som inte genererar traditionella kassaflöden? Hur sätter man ett värde på känslan av att ha en Zorn eller Liljefors på väggen? Hur kommer det sig att man kan betala 20 miljoner för en tavla? Det var frågor som väckte vårt intresse, säger Alexander Raza.

Annons
X

Att enskilda objekt kan rusa i höjden och göra ägaren rik(-are) är ingen hemlighet, men att konst generellt skulle vara en investeringsvara, enligt vissa säkrare än att investera i än aktier – stämmer det verkligen? Nej, inte alls, visar studien. Det enda skälet till att köpa konst bör vara ren kärlek till konsten.

Med hjälp av en databas bestående av 25 967 transaktioner av högkvalitativa oljemålningar av icke nu levande svenska konstnärer, sålda i Sverige mellan 1985–2016, har Kundu och Raza kommit fram till att den svenska konstmarknaden genererat en genomsnittlig avkastning på 0,6 procent per år. Avkastning från aktiemarknaden samma period låg på 10,3 procent.

– Jag skulle vilja påstå att den allmänna uppfattningen är att investeringar i högkvalitativa tavlor genererar höga avkastningar. Vår studie visar att så inte är fallet, tvärtom har investeringar i högkvalitativa tavlor varit en väldigt dålig investering rent finansiellt. Trots det rekommenderar kapitalrådgivare investerare att diversifiera sina portföljer med investeringar i just konst, vilket går tvärt emot empirin, säger Dennis Kundu.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Kundu och Raza har även inkluderat värdet av så kallade ”psychic returns”, mätbara icke-ekonomiska värden, för att se om, och i så fall hur, avkastningen förändras. Det har mätts genom priser för uthyrning av konst, eftersom den som hyr ett konstverk omöjligt kan tänka in någon ekonomisk vinning, utan enbart uppskattningen av själva verket i sig. Uthyrningskostnaden varierar mellan olika typer av konstverk, men Kundu och Raza har valt medelpriset för uthyrning av 1800- och 1900-talsmålningar, som studien fokuserar på. Med detta värde inkluderat blev avkastningen avsevärt högre (8,1 procent). Värdet måste dock jämföras med aktiehandeln inkluderad återinvesterad utdelning, där avkastningen blev 16 procent per år. Skillnaden mot konsten (8,3 procent) är därmed fortfarande stor.

    Författarna har även studerat hur aspekter som storlek på verken, datum för skapandet, signatur och auktionshus påverkar slutpriserna. Det visar sig bland annat att porträtt i allmänhet ger högre avkastning än landskapsmåleri, att signatur ger cirka 43 procent högre priser än verk där signatur saknas, att dokumenterat datum ger ca 26 procent högre priser, samt att Bukowskis och Auktionsverket är de auktionshus i Sverige som drar in de högsta slutpriserna.

    De senaste åren har antalet sålda verk dalat, en trend som tycks ha startat runt år 2000. Antalet sålda tavlor mellan 1985 och 2000 låg på 940 per år, mellan 2001 och 2016 hade siffran sjunkit till 701. Även antalet återropade verk som inte når upp till lägsta försäljningspris har ökat ordentligt de senaste åren: från cirka 10 procent 1980 till 30–35 procent 2016.

    Viktigt att ha med sig är också att auktionsavgifterna drar bort en del värde, där de sammanlagda avgifterna kan gå upp till runt 40 procent av slutpriset.

    – Uppsatsen, som bygger på ett utomordentligt omfattande empiriskt material, visar att svenska kvalitetsoljemålningar av icke levande konstnärer i genomsnitt är dåliga investeringar. Det motsäger den bild som man ibland kan få om fullständigt astronomiska internationella auktionspriser på tavlor av mycket berömda konstnärer. Ska man köpa tavlor, måste det därför motiveras med att man älskar konst, säger Peter Jennergren, professor emeritus och handledare för studien.

    Fler resultat i korthet

    • Bruno Liljefors står bakom det största antalet sålda målningar (1 014), följd av Mosse Stoopendal (781).
    • Anders Zorn har det högsta medelpriset per målning (2 103 000), följd av Carls Larsson (606 000) och Sigrid Hjertén (404 000).
    • 56 procent av målningarna har sålts via Bukowskis eller Stockholms Auktionsverk.
    • Av de sex målningar som sålts för över 10 miljoner (alla av Zorn) sålde Bukowskis fyra.
    • Anders Zorn står bakom 45 av 50 av de dyraste målningarna i studien och de tre dyraste målningarna är alla målade av Anders Zorn.
    • Det genomsnittliga priset per målning över hela tidsperioden är 93 000 kronor.

    Kort om uppsatsen

    • Kundus och Razas studie bygger på två tidigare studier: Ulf Hallius (1992) som täcker perioden 1985 till 1991, och Emil Anderson och Henrik Björkman (2007) som täcker perioden 1985 till 2006. Kundu och Raza kompletterar med cirka 7 000 verk från 2006–2016. Författarna veterligen är det de enda två studier som undersökt ämnet för den svenska marknaden.
    • Urvalet baseras på att oljemålningar står för 80–90 procent av den svenska kvalitetsauktionsmarknaden.
    • Kvalitetsmåleri definieras i studien utifrån faktorer som målningsteknik, material (olja är dyrast och mest hållbart), konstnärens rykte, härkomst och konstnärliga meriter.
    • Enbart slagauktioner (auktioner i sal) ingår i studien, inga onlineförsäljningar.
    Annons
    Annons
    X

    Anders Zorns tavla Sommarnöje såldes på Stockholms auktionsverk 2010 för 26 miljoner kronor, vilket var nytt rekord för en svensk tavla som sålts på auktion i Sverige.

    Foto: Gunnar Lundmark Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X