Ny partibidragslag tar inte problemen på allvar

I veckan publicerades regeringens förslag till en ny lag om insyn i hur svenska partier finansieras. Lagförslaget är inte tillräckligt långtgående för att avhjälpa Sveriges brist i uppfyllelse av internationella konventioner och förslaget tar inte heller på tillräckligt stort allvar de svåra grundlagsfrågor som en lagstiftning aktualiserar. Det skriver Andres Acevedo, jur kand.

Under strecket
Publicerad
Annons

Passivitet från den svenska lagstiftarens sida har lett till att Sverige hamnat på pinsam efterkälke i Europa när det gäller att öppna upp valfinansieringen för allmän insyn. Oförmågan eller oviljan att lagstifta om öppenhet har medfört att Sverige i dagsläget inte uppfyller sina internationella åtaganden i ämnet. Detta har lett till omfattande kritik, bland annat från Europarådets antikorruptionsgrupp, Greco. Regeringens lagförslag är därför högst välkommet, men dessvärre skulle förslaget som nu lagts fram inte i tillräcklig grad lösa problemen.

År 2004 föreslog en statlig utredning att Sverige skulle införa redovisningskrav. Förslaget mötte kritik från flera remissinstanser som ansåg att lagens förenlighet med grundlagen måste utredas ytterligare innan förslaget kunde leda till lagstiftning. Efter remisskritiken stannade handläggningen av utredningens förslag upp och efter regeringsskiftet 2006 stod det klart att det inte längre fanns några ambitioner att införa öppen redovisning som utredningen föreslagit.

Annons
Annons
Annons