Ny metod lättar det dåliga samvetet hos vårdpersonal

Forskare i Umeå har testat en metod i äldreomsorgen där det dåliga samvetet används som drivkraft för att minska personalens stress – av just dåligt samvete.

– Det viktigaste har visat sig vara stödet – från chefen och från varandra. Alla mår bättre då de blir lyssnade på och tillsammans kan ta tag i problemen – som ju är gemensamma, säger Gunilla Strandberg som är professor i omvårdnad vid Umeå universitet.

Under strecket
Publicerad
Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård.

Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård.

Foto: Bertil Ericson / TT
Att ha en dialog där allas kunskap är lika mycket värd är viktigt, säger Gunilla Strandberg, professor vid Umeå universitet.

Att ha en dialog där allas kunskap är lika mycket värd är viktigt, säger Gunilla Strandberg, professor vid Umeå universitet.

Foto: Mattias Pettersson
Astrid Norberg myntade begreppet samvetsstress.

Astrid Norberg myntade begreppet samvetsstress.

Foto: SvD
Annons

En träff i månaden med alla i personalen – från chefen till undersköterskorna.

En dialog där allas kunskap, erfarenheter och idéer tas tillvara.
En särskild process för problemlösning – från situationer som ger dåligt samvete till vad man kan göra åt dem i praktiken.
Och vips – åker personalens axlar ned: ”Det är inte bara jag som är dålig!”

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons