Annons
X
Annons
X

Ny metod lättar det dåliga samvetet hos vårdpersonal

Forskare i Umeå har testat en metod i äldreomsorgen där det dåliga samvetet används som drivkraft för att minska personalens stress – av just dåligt samvete.

– Det viktigaste har visat sig vara stödet – från chefen och från varandra. Alla mår bättre då de blir lyssnade på och tillsammans kan ta tag i problemen – som ju är gemensamma, säger Gunilla Strandberg som är professor i omvårdnad vid Umeå universitet.

Samvetsstress
Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård.
Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård. Foto: Bertil Ericson / TT

En träff i månaden med alla i personalen – från chefen till undersköterskorna.

En dialog där allas kunskap, erfarenheter och idéer tas tillvara.
En särskild process för problemlösning – från situationer som ger dåligt samvete till vad man kan göra åt dem i praktiken.
Och vips – åker personalens axlar ned: ”Det är inte bara jag som är dålig!”

Gunilla Strandberg och hennes medarbetare vid Umeå universitet har utarbetat en metod som hanterar vårdanställdas dåliga samvete med så kallad deltagande aktionsforskning. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Action Research beskriver de den som ett sätt att ”öka vårdkvaliteten och förebygga arbetsrelaterad ohälsa”. Och – med inspiration från norska oljeplattformar – att skapa stora förändringar i hierarkiska system.

Annons
X

Vad är det som gör att metoden fungerar?
– Det viktigaste har visat sig vara stödet – från chefen och från varandra. Alla mår bättre då de blir lyssnade på och tillsammans kan ta tag i problemen – som ju är gemensamma. Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård, säger Gunilla Strandberg.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Att ha en dialog där allas kunskap är lika mycket värd är viktigt, säger Gunilla Strandberg, professor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

    Gunilla Strandberg är professor i omvårdnad. För 15 år sedan upptäckte hennes handledare Astrid Norberg, som myntade begreppet samvetsstress, att många vetenskapliga studier om vårdanställda berörde att de hade dåligt samvete, men ingen tog upp vad det innebar. Forskargruppen började intervjua vårdpersonal och fick likartade svar: att ha dåligt samvete känns som en börda, och man får det då man inte kan lindra lidande eller hinner tillgodose basala behov.

    Sedan undersökte de också vad samvete egentligen betyder.
    – Grunderna för ordet i både latin och grekiska är att sam-veta, att veta tillsammans. När vi säger att vi ska sam-veta hänger den där bördan inte längre på individen, utan blir något vi ska reda ut gemensamt. I våra studier har vi sett mycket av det här individsamvetet som folk bär på.
    Metoden, som Gunilla Strandberg nu hoppas att kommuner ska bygga in i sin äldreomsorg, har hon därför döpt till Sam-vetandeträffar.
    I fem år har forskarna i Umeå lett sådana träffar med personalgrupper på olika äldreboenden. De kan börja lite avvaktande; det behövs mycket tillit för att kollegerna ska berätta om situationer som ger dem dåligt samvete, säger Gunilla Strandberg.
    – De flesta av oss tror ju att alla andra klarar allt på jobbet, som att möta besvärliga vårdtagare eller få i de gamla sin mat.

    Men så säger någon i gruppen: ”Jag får inte till några utflykter för vårdtagarna”. Och en annan erkänner ”Inte jag heller!”. Deras blickar går till chefen – men hon svarar: ”Nej, jag har ingen aning.”
    Då kan det gå som en suck av lättnad bland deltagarna. Axlarna åker ned. Jag är inte dålig, jag är inte den enda ... Inte ens chefen kan …

    Astrid Norberg myntade begreppet samvetsstress. Foto: SvD

    Är det ett sätt att slippa skuldkänslor?
    – Nej, utan att vädra det vi känner skuld för. Då får vi hjälp att se signalerna. Ställer det dåliga samvetet bara till det för mig eller ligger det något i det? Vad handlar det om?
    På en avdelning hade personalen inte lyckats få till några kryss på listan för ute-aktiviteter för de gamla, något som mäts enligt lokala direktiv. Alla kände sig misslyckade för att de inte fick iväg Kurt, Anna och Sven på bingo eller utflykter. Nu insåg de att det berodde på de gamlas livssituation och började skriva upp en mängd idéer på en whiteboard om vad som kunde bli meningsfullt för dem istället: ge Sven taktil massage, göra Anna fin i håret, sitta bredvid Kurt och sjunga. Det var dessutom något de redan gjorde. Gruppens gemensamma beslut att individanpassa kravet på aktiviteter lättade på deras dåliga samvete.
    – Att ha en dialog där allas kunskap är lika mycket värd är viktigt, säger Gunilla Strandberg. En undersköterska kan ha bäst idéer för att lösa ett visst problem eftersom den som sitter längst bort inte kan se vad det handlar om. Det är att sam-veta: chefen, undersköterskan, sjuksköterskan – tillsammans vet de så mycket mer.
    Men, fortsätter Gunilla Strandberg:
    – Vi har en så hierarkisk struktur. Mycket förändringsarbete beordras uppifrån och ner och ger en maktlöshet i organisationen.

    2004 visade en mätning att fler än var femte anställd inom vården sa att de behövde döva sitt samvete för att stanna kvar i jobbet. Vid nästa mätning 2012 hade andelen nästan fördubblats.
    – Vi följer de här siffrorna, eftersom dåligt samvete ger så stark stress i arbetslivet, säger Gunilla Strandberg.

    Men ni vill inte ha personal utan ett samvete?
    – Nej gud nej! Samvete och empati hör ihop. Samvetet är vår förmåga att känna vad som är gott och rätt för en annan. I våra studier anser människor att samvetet är en varningssignal för att skydda oss själva och inte skada andra.

    Får man mindre dåligt samvete av er metod?
    – Nja, det kommer ju ständigt nya saker att få dåligt samvete för. Men det viktiga är att ta vara på det som en drivkraft, att göra något åt det. Vi behöver inte personal utan dåligt samvete. Men vi behöver inte heller personal som blir utmattade av sitt dåliga samvete.

    Annons
    Annons
    X

    Alla personalgrupper får dåligt samvete av att inte ge tillräckligt god vård.

    Foto: Bertil Ericson / TT Bild 1 av 3

    Att ha en dialog där allas kunskap är lika mycket värd är viktigt, säger Gunilla Strandberg, professor vid Umeå universitet.

    Foto: Mattias Pettersson Bild 2 av 3

    Astrid Norberg myntade begreppet samvetsstress.

    Foto: SvD Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X