Annons
X
Annons
X

Ny hypotes om istiden

Istiden var inte alltid så isig. Under vissa perioder kunde det vara upp till tio grader på somrarna i norra Sverige. Dessutom kan den senaste istiden i Skandinavien ha börjat 20 000 år senare än vad forskarna tidigare trott.

Att det inte alltid var is under den senaste istiden är inget nytt. Däremot har Martina Hättestrand, forskare i kvartärgeologi vid Stockholms universitet, i sin doktorsavhandling kommit fram till att klimatet varierade mycket mer än vad som var tidigare känt.

– Istiden var inte så kall som man har trott och klimatet varierade ganska mycket. Under den senaste istidens andra isfria period verkar klimatet ha varierat mycket, säger hon.

Den slutsatsen har hon dragit genom att studera pollenkorn som bevarats i gamla sediment. Under de varmare perioderna fanns det mycket mer björkpollen, när det sedan blev kallare försvann de och ersattes med pollen från gräs och örter. Upp till tio grader varmt kunde det bli under de varmaste perioderna.

Annons
X

Hon kom också fram till att den senaste istiden kan ha startat 20 000 år senare och i så fall brett ut sig mycket snabbare än vad forskarna tidigare trott.

– I dag förstår man inte riktigt hur istiderna blir till och försvinner. För att förstå klimatsystemet fullt ut gäller det att få alla pusselbitar på plats. Jag har undersökt vad som hänt med den skandinaviska isen, sedan kopplar man ihop det med andra isar, säger Martina Hättestrand.

Perioderna mellan istiderna brukar vara mellan 10 000 och 15 000 år och nu är det cirka 10 000 år sedan den senaste isen smälte bort.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Är det dags för en ny istid nu?

    – Hur det blir beror på klimatförändringarna. En del tror att de gör att istiden skjuts upp medan andra tror att den skyndas på. Eftersom vi inte riktigt vet hur klimatet fungerar så vet vi ju inte riktigt hur det blir.

    Istiderna är beroende av jordens förhållande till solen. Under olika perioder snurrar jorden på olika sätt och lutar på olika sätt i förhållande till solen. Det sätter i sin tur igång mekanismer som gör att isarna breder ut sig. Havsströmmarna är en av mekanismerna som påverkar.

    – De verkar slå på och av under perioder. Golfströmmen började till exempel cirkulera igen när den senaste istiden slutade.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X