Annons
X
Annons
X

Ny Greklandsoro tynger marknaden

Tunga fall Greklandskrisen fortsätter att tynga marknaden. Börserna föll under gårdagen runtom i Europa liksom även den svenska kronan.

”Situationen i euroområdet har fått utvecklas till en sådan djup kris att inga enkla lösningar längre finns att tillgå”, skriver åtta tunga ekonomiska ekonomer i den årliga EEAG-rapporten.

Från svensk sida deltar Lars Calmfors och John Hassler, båda två är professorer i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

I rapporten, som presenterades i Stockholm i går i ett arrangemang av SNS och Sieps, beskrivs vägen mot dagens katastrofläge och förslag på vägar ur den. I ett särskilt avsnitt tas svensk ekonomi under krisen upp.

Annons
X

När euron infördes närmade sig obligationsräntorna i eurozonen varandra. På ekonomspråk heter det konvergens.

– Initialt var det bra men utvecklingen gick för långt och riskerna på både mikro- och makronivå undervärderades, sade John Hassler när han presenterade rapporten.

Till att börja med kom de fattigare regionerna i eurozonen närmare de rikare länderna. Underskotten i de fattigare länderna kunde finansieras via marknaden.

Men utvecklingen ledde till snabbt ökande löner och priser i de fattigare länderna. Det betydde att dessa länders exportvaror blev dyrare och de tappade konkurrenskraft.

I rapporten visas att priserna 1995–2008 steg med i snitt 26 procent i eurozonen. I Tyskland var stegringen 9 procent och i Grekland 67 procent.

Prisstegringen slog sålunda mot konkurrenskraften och exportförsäljningen. Under åren 2005–2010 gick tyska handelsbalansen med ett överskott motsvarande 6,1 procent av BNP. Medan Grekland uppvisade ett underskott i affärerna med utlandet på 11,7 procent.

Under 2008 vägrade marknaden att finansiera underskotten i Grekland och Portugal. Kris och räddningspaket blev lösningen. Och där är vi kvar.

Konvergensen mellan euroänderna har inte bara upphört utan vänts till sin motsats, skriver EEAG-ekonomerna.

De förutspår recession i eurozonen 2012 med en tillväxt på -0,2 procent. Ekonomierna krymper mest i Grekland och Portugal med en tillväxt på –3,5 procent respektive –3,0 procent.

För svensk del förutspår rapporten att tillväxten blir 2,6 procent.

Det är en tillväxt som inte Annika Winsth tror på. Som chefsekonom på Nordea var hon ombedd att kommentera rapporten.

– Vi ser en stagnation 2012 i svensk ekonomi.

Förre finansministern Erik Åsbrink (S) var också en av kommentatorerna. Han varnade för alltför massiva interventioner i krisländerna.

– Det avvärjer en finanskris på kort sikt men kan leda till eurons undergång.

Både EEAG-ekonomer och kommentatorer var ense om att mycket svåra avvägningar måste göras. Akut hjälp till krisdrabbade länder kan förhindra att mer långsiktiga lösningar införs.

Åtstramningspolitik riskerar att ta död på den tillväxt som finns och skapar stor social oro.

Krisländerna måste ta ner prisnivån i landet så att varor och tjänster blir konkurrenskraftiga. Och därmed få i gång en tillväxt.

Det finns två sätt att göra det på.

– Antingen genom att lämna euron och devalvera eller genom kraftiga fall i löner och priser, sade John Hassler.

Han pekar på att det fungerade i Sverige på 90-talet liksom under Asienkrisen och det fungerade nyligen i Lettland.

EEAG-ekonomerna har också sett på vad de kallar ”den svenska modellen”. Varför har Sverige klarat krisen så bra?

Den svenska krisen i början av 1990-talet drev fram ett finanspolitiskt ramverk som det så småningom rådde stort samförstånd kring. Överskottsmål, budgettak, nytt pensionssystem var några av ingredienserna.

I Sverige består det finanspolitiska ramverket av flexibla regler och inga sanktioner. I Europa är motsvarande ramverk fyllda med strikta krav och sanktioner.

– Det är stora skillnader i transparens och kvalificerad debatt, säger John Hassler.

Lärdomarna från Sverige är tre:

Det går att ta sig ur en svår statsskuldkris.

Finanspolitisk transparens och kvalificerad debatt är viktigare än formellt bindande regler som ska följas.

Det är viktigt med politisk konsensus.

Är detta bara början? blog.svd.se
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X