Recension

FamiljenNy generation går i gång på sympatisk techno

Under strecket
Publicerad
Annons

På dansbanescenen till vänster om det lilla pariserhjulet, strax bakom karusellen Nyckelpigan håller Johan T Karlsson, i musiksammanhang mer känd som Familjen, elektroniskt hov ihop med Andreas Tilliander. De bär båda solglasögon trots att den lilla arenan är täckt av ett tak.

Men så är Familjens skånska techno också av den typ som i en idealvärld hade sluppit möta dags- och kvällsljus. Det är musik av den sorten som trivs bäst långt efter solnedgången, som i skydd av nattens mörker kan låta sin skuttande baggy-dans röra sig i ännu större steg mellan den elektroniska dansmusikens olika uttryck. Gröna Lunds lilla scen är ett – på många sätt – udda ställe att se Familjen på. Den unga publiken, hög på sockervadd och kemikaliefärgad läskeblask, är taggad till tänderna. De verkar genuint uppskatta varenda intro på ett sätt som bara de som ännu inte nått den dästa konsertåldern kan göra. Publiken citerar varje rad som om det hade varit hemläxan och Johan T Karlsson är den som håller i förhöret. Han ser nöjd ut.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons