Annons

Elisabeth Mansén:Ny försvarare för kritiserad upplysning

I en ny bok ger Anthony Pagden sig i kast med upplysningstidens epok och berättar varför den fortfarande har så stor betydelse. Han får tidens tänkare att växa från avlägsna storheter till helt begripliga människor.

Uppdaterad
Publicerad
Många av upplysningstidens filosofer samlades i Madame de Geoffrins salong,
Många av upplysningstidens filosofer samlades i Madame de Geoffrins salong,

Varifrån kommer föreställningen om en djup och gemensam mänsklighet trots alla krig och konflikter? Varför tror vi att vi kan förstå varandra över alla gränser i tid och rum, bara vi anstränger oss? Hur kommer det sig att vi talar om universella mänskliga rättigheter och om brott mot mänskligheten? Vissa spårar idéerna till religionen, andra till antikens stoicism, men många lyfter fram upplysningen. Det är under 1700-talet man försöker bortse från tidsbundna kulturella skillnader för att kodifiera universellt giltiga fri- och rättigheter. Det är då man söker det naturliga, en minsta gemensam nämnare för styrelseskick och lagar, likaväl som för moral och religion. Till slut förväntas honnörsorden frihet, jämlikhet och broderskap bära upp hoppet om ett samhälle byggt på förnuftiga principer.

Många av upplysningstidens filosofer samlades i Madame de Geoffrins salong,

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons