Annons
X
Annons
X

Ny EU-skatt fel lösning på grekiskt slöseri

I morgon samlas Europas finansministrar till krismöte om Grekland. På agendan finns ett förslag om att införa en EU-skatt på banker. Sverige måste tydligt klargöra att detta är helt otänkbart, skriver Karl Sigfrid (M).

Taxichaufförer protesterade i Aten på tisdagen mot regeringens sparpaket.
Taxichaufförer protesterade i Aten på tisdagen mot regeringens sparpaket. Foto: DIMITRI MESSINIS/AP

Det är när de nya skatterna kommer som en del i ett hastigt sammansatt krispaket som risken är störst för att det trycks igenom.
Karl Sigfrid

Inför euroländernas beslut om nya krisåtgärder måste den svenska regeringen klargöra att vi under inga omständigheter kommer att gå med på några EU-skatter. Regeringen bör även meddela att vi inte kommer skicka några svenska skattepengar för att finansiera andra länders slöseri. Det handlar inte bara om att värna svenska medborgares ekonomi utan även om att värna det sven-ska skattesystemets legitimitet.

Ju mer av våra pengar som slösas bort av andra stater desto mindre blir viljan att betala skatt, vilket drabbar den svenska välfärden och de svenska statsfinanserna.

Annons
X

Den rad grekiska stödpaket som eurozonen hittills presterat har alla underkänts av marknaden, och i morgon möts euroländernas finansministrar igen. Nu är det dags för ytterligare ett paket, och de metoder som övervägs blir allt märkligare. Tysklands senaste idé är enligt tidningen Die Welt en bankskatt som även drabbar banker helt utan kopplingar till Grekland. SEB:s chefsekonom beskriver upplägget som desperat, och han jämför med den svenska värnskatten som skulle bli en temporär nödskatt men som nu är en cementerad del i skattesystemet.

SEB har helt rätt både i att euroländernas försök att rädda Grekland från konkurs tar sig allt skadligare former och i att de strukturer som nu riskerar byggas upp i all hast sannolikt blir kvar även efter att vi har lagt den akuta krisen bakom oss. Många exempel faller in i det mönstret, inte bara värnskatten utan även den amerikanska federala inkomstskatten som först tillkom för att vara en tillfällig skatt under det amerikanska inbördeskriget.

Det råder stor osäkerhet kring detaljerna i Tysklands föreslagna bankskatt. Om den inte riktar sig specifikt till de banker som har medverkat till krisen genom att ge lån till Grekland, handlar det då om alla banker i euro- zonen eller vill de rentav beskatta banker i andra EU-länder som Sverige? Det senare vore naturligtvis helt oacceptabelt.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sveriges regering har hållit emot när såväl EU-kommissionen som andra medlemsländer har krävt EU-skatter. Den kampen pågår ständigt – just nu framför allt i samband med den nya långtidsbudgeten – men det är när de nya skatterna kommer som en del i ett hastigt sammansatt krispaket som risken är störst för att det trycks igenom. Politiska åtgärder som vi normalt skulle anse otänkbara kan i en katastrofsituation plötsligt beskrivas som nödvändiga. Vi har sett otaliga exempel inom rättspolitikens område, inte minst i det så kallade kriget mot terrorismen.

    Det sägs ibland att om grekerna betalade sina skatter skulle det nuvarande problemet inte finnas, men det som tycks saknas i skattesystemet är folklig legitimitet. Demonstranterna på Atens gator frågar sig varför de ska behöva drabbas av ett problem som politikerna har orsakat. Låt makthavarna betala, resonerar de. Statens ekonomiska förutsättningar uppfattas inte som en gemensam ange- lägenhet, och därmed som något vanliga medborgare inte behöver ta ansvar för.

    Det är naturligtvis svårt att skapa lojalitet mot en stat som inte använder pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Vem vill betala pengar till en stat som ger buden på regeringskansliet lönetillägg på tusentals kronor i månaden för att bära pärmar? Vem vill stå för notan när lokförare inte bara kan få drygt 60000 kronor i månaden utan även en bonus på 45000 kronor för att tvätta händerna? Vem vill betala busschaufförer flera tusen kronor i lönetillägg för att de kommer i tid till jobbet?

    Att vi i Sverige normalt betalar våra skatter beror inte enbart på en effektivare indrivning utan även på att vi litar på att pengarna används någorlunda effektivt till verksamhet som vi anser är viktig. Vi ser att pengarna går till offentlig verksamhet som vi har nytta av.

    Även de skattepengar som går till ersättningssystem och bidrag kommer hela Sverige till del, eftersom få vill leva i ett samhälle där det förekommer svår fattigdom.

    Men om våra svenska skattepengar i allt högre utsträckning skulle gå till att finansiera ansvarslös utgiftspolitik i andra europeiska länder, hur skulle det påverka svenskarnas vilja att betala skatt? Vi är nog lika motvilliga som de grekiska medborgarna att finansiera uppenbart slöseri. Att tvinga svenska folket att betala för Greklands excesser vore därför inte bara att expor-tera våra hårt intjänade pengar utan i förlängningen även att importera den grekiska skattemoralen.

    KARL SIGFRID (M)

    riksdagsledamot

    Annons
    Annons
    X

    Taxichaufförer protesterade i Aten på tisdagen mot regeringens sparpaket.

    Foto: DIMITRI MESSINIS/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X