Ny design vill förändra hur vi lever

NYTÄNKANDE Kan design forma vår framtid? Det påstår förespråkarna av Critical design, där objekt blir ögonöppnare och möbler diskussionsobjekt. Något att tänka på för svenska institutioner med ansvar för konsthantverk och form.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

”Det sägs att tiderna förändras, men du måste faktiskt ändra dem själv”, sa Andy Warhol. Ett uttalande, eller snarare en symbolisk metafor som håller än idag. I synnerhet i relation till begreppet Critical design, som är ett av den moderna formgivningens viktigaste spår. Kritisk design förutsätter ett analytiskt förhållningssätt till det som produceras och inte att använda design som fernissa eller ett glättigt försäljningsargument. Den ifrågasättande designdiskursen vill snarare tala om vilken roll objekten spelar i våra liv och om utformningen av våra vardagsobjekt kan förändra vår livsstil. Det handlar alltså inte om att skapa en ny stol med nya sköna estetiska preferenser, utan att både producenter och konsumenter måste ta ansvar för sin designkonsumtion. Bättre miljömedvetande och längre hållbarhet ska så att säga komma på köpet. Begreppet kritisk design är inget nytt i sig utan den italienska antidesignrörelsen växte sig stark redan på 1960-talet. Formgivare som Ettore Sottsass var nyckelfigurer i denna ifrågasättande rörelse, tillsammans Radical design och Superstudio.

Magnus Ericson, nytillträdd sakkunnig i form- och designfrågor, på Arkitekturmuseet, den nationella designmötesplatsen, menar att diskussionen är viktig också i dagens Sverige.

Annons
Annons
Annons