Annons

Ny bilskylt kan få Belgien att vackla

Under mitt första återbesök i Bryssel kände jag mig så hemlös att jag undvek att besöka mina gamla kvarter. Rötterna är kapade med det som varit min fasta punkt under tjugofem år. ”Bye Bye Belgium”.

Publicerad

Det är en längre process att flytta än vad jag föreställt mig. Både mentalt och byråkratiskt. Myndigheternas handläggning av min inflyttning till Sverige segar sig framåt i snigelfart. Den ökända belgiska byråkratin framstår jämförelsevis som överraskande smidig.

Sålunda har jag nu strukits ur det belgiska bilregistret i och med att registreringsskyltarna lämnats tillbaka. I Belgien följer de nämligen bilens ägare och inte fordonet. Det hade en viss poäng på sin tid eftersom man på de riktigt gamla plåtarna kunde utläsa om föraren hade fått körkortet i present av kommunen. Dessa rullande varningsmärken var ganska många och när jag kom var kravet på utbildning och körkortsprov en nymodighet. Jag har emellertid ännu inte begripit vad den införda utbildningen omfattar utöver trafikregeln som ger bilar från höger förkörsrätt, ”priorité à droite”. Belgien brukar ligga i topp i statistiken över trafikolyckor i Europa, förmodligen beroende på den olyckliga kombinationen med för mycket pilsner och för höga hastigheter. De rödvita belgiska skyltarna har med viss rätt uppfattats som en trafikfara på vägarna i grannländer som Tyskland och Frankrike.

Annons
Annons
Annons
Annons