Annons
X
Annons
X
Ledare
Op ed

Nuri Kino: Folkmordet har nått vårt sista starka fäste

Flykten till Europa
Terrorn har nått Qamishly, Syrien.
Terrorn har nått Qamishly, Syrien. Foto: Matthias Schrader / TT / NTB Scanpix

De bär in dem på sina axlar, kista efter kista, prästen ropar upp deras namn allt eftersom och kallar dem för martyrer. Kyrkan i Qamishly är full till bristningsgränsen. Tårar, skrik. Och hurrarop. Ja, för vi hurrar för våra martyrer, de som vägrat lämna vårt hemland för att vi ska ha någon representation där, de som fortsätter att kämpa för våra rättigheter i vårt fädernesland.

Den 30 december satt många assyrier/syrianer i restauranger i Qamishly i nordöstra Syrien och planerade nyårsfirandet. 17 personer sprängdes i bitar, åtminstone lika många skadades för livet. Flera bekanta miste sina släktingar.

”Vi vet inte vilka som utförde dåden, det vi vet är att vi inte passar i bilden, att man tycker att Syrien ska tömmas på oss kristna”, säger en vän till mig i telefon bara timmarna efter. Han satt på en av restaurangerna när den sprängdes i bitar.

Annons
X

När det första meddelandet om bombdåden kom från ADFA i Qamishly kunde jag inte tänka rationellt. Det tog mig två timmar att samla tillräckligt med mod för att ringa mina kusiner. Jag ville så gärna att det inte skulle vara sant. Bara tre dagar tidigare hade vi lagt upp bilder på webben av när våra lokala team delade ut julklappar till flyktingbarn som flytt till Qamishly, foton på glädje. Jag ville behålla den känslan. I stället har jag skakat, gråtit och jobbat för att få ut ordet, för att göra omvärlden medveten om dåden. Folkmordet på mitt folk har nu nått vårt sista starka fäste.

Det hölls många minnesstunder i Södertälje efter terrordåden, jag deltog själv i några. Söndagen den 3 januari var S:t Jacob Katedral i staden överfull, tusentals svartklädda människor kom för att hedra offren och visa sitt stöd för deras familjer som bor här. Alla hade vi bara några dagar tidigare känt en viss lättnad inför att det fruktansvärda året snart var över, och närt förhoppningar om att det skulle avlösas av ett bättre. Då visste vi ännu inte vad som väntade den näst sista dagen på året.

”Många av er fanns inte här, inte i denna kyrka och inte i Sverige för bara ett år sedan”, inledde ärkebiskop Mor Julius Ablahad Shabo sitt tal. Efter gudstjänsten satt jag i den anslutande lokalen för att delta i minnesstunden. Bredvid mig satt släktingar och vänner. Vi lade märke till att det fanns flera nyanlända där som inte varit i Sverige i mer än ett år, sådana vi inte kände igen eller visste hade flytt från Syrien nyligen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En gammal man bad mig räcka honom termosen med kaffe. Han såg att jag gjorde anteckningar. ”Du vet väl att Qamishly byggdes av assyrier/syrianer efter folkmordet på vårt folk 1915. Det blev en säkerhetszon där vi skyddades av fransmännen”, sade han.

    Jag svarade att en del i min släkt också flydde dit och hjälpte till att bygga staden med tillhörande byar. I Qamishly odlar man bomull, många slags frukter och sädesslag. Jag har tillbringat nätter med mina kusiner på bomullsodlingarna där, jag har sovit på sängar utomhus, jag har dansat, skrattat och festat på krogarna i staden. Jag vet inte hur många gånger min faster har försökt få mig bortgift där. ”Du är ju dessutom ganska snygg och är varken döv eller blind”, vilket enligt henne var attraktivt för kvinnorna i staden.

    Jag skrev nästan en hel bok på restaurang Gabriel i staden. När assyrier/syrianer och armenier flydde i stora mängder från Irak, 2008, intervjuade jag många av flyktingarna i just den lokalen. Och så dagen innan nyårsafton 2015, symboliskt nog nästsista dagen hundra år efter folkmordet 1915, sprängdes den och Miami, en annan populär krog i Qamishly, i luften.

    De senaste åren har också kristna från större städer som Aleppo och Homs flytt till Qamishly. Kyrkor, kloster och föreningar har varit överfulla. Dit tog sig också de som antingen själva hade flytt från terrorsekten IS eller de som man löst ut med lösensumma efter kidnappning.

    I Qamishly finns YPG, kurdiska säkerhetsstyrkor och två assyriska/syrianska säkerhetsstyrkor – en som samarbetar med den kurdiska oppositionen, en med Bashar al-Assads regering.

    Spekulationerna om vilka som har utfört dåden är intensiva. Kan det vara oppositionen, kurder eller araber som vill att regeringsanhängare ska drivas på flykt? Är det IS – terrorsekten har ju tagit på sig skulden?

    Själva terrordådet skedde i den stadsdel där de flesta är kristna och som styrs av regeringsanhängare. Åtminstone här trodde vi att vi skulle kunna vara lite mer förskonade. Men nu har terrorn nått även denna fantastiska stad, full av teatrar, konserthallar och andra kulturinstitutioner.

    Hundra år efter det folkmord som nästan utrotade armenier, greker och mitt folkslag gick jag in i Vita Huset, bland annat för att övertala Obamas stab att erkänna den nuvarande utrensningen på assyrier/syrianer/kaldéer och andra minoriteter som folkmord. Det var för en månad sedan, den 8 december, och vi hade med oss uttalanden från 51 experter på Folkmordskonventionen som antogs av FN:s generalförsamling den 9 december 1948.

    Experterna skriver att kriterierna för ett folkmord inte bara är uppfyllda, utan att det är värre än så. Hillary Clinton har också sagt att det är ett folkmord. Obama bör, om han ska kunna behålla någon trovärdighet, också erkänna det. Lars Adaktusson kämpar febrilt för att få det erkänt i Europa- parlamentet. Margot Wallström – du förklarade i februari att det som sker är ett folkmord. Vad mer är du beredd att göra?

    NURI KINO är författare, journalist och grundare av organisationen A Demand For Action som jobbar för skydd av minoriteter i Irak och Syrien. nuri.kino@ademandforaction.com

    Annons

    Terrorn har nått Qamishly, Syrien.

    Foto: Matthias Schrader / TT / NTB Scanpix Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X