X
Annons
X

Helena Granström: Nuet har blivit mer osäkert än någonsin

Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.
Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.

Nuet, skriver den franske författaren Michel Houellebecq, är avskyvärt; "en plågsam böld mellan två oändlig­heter av fridfull lycka". Möjligen skulle Albert Einstein, den moderna epokens främste fysiker, ha varit beredd att instämma, om än från ett lite annat perspektiv. Den speciella relativitetsteori som Einstein formulerade gör gällande att nuet inte kan ­sägas existera i någon entydig bemärkelse, utan skiljer sig åt mellan olika observatörer. En konsekvens av detta är exempelvis att en observatör i rörelse i en avlägsen galax kan definiera ett nu här på jorden som ligger långt in i det vi kallar för framtiden. Som Einstein själv en gång formulerade det tycks alltså nuet, liksom uppdelningen i förflutet och framtid, inte vara något annat än en envis illusion.

Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X