Annons

Helena Granström:Nuet har blivit mer osäkert än någonsin

1999 hävdade Julian Barbour att tiden inte existerar, och hans bok ”The end of time” har blivit ett standardverk. Sedan dess har det gått några år, och det finns forskare som hävdar att Barbours tes helt enkelt bygger på felaktiga antaganden – ”det kosmologiska misstaget” som Lee Smolin skriver i sin bok ”Time reborn”.

Publicerad
Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.
Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.

Nuet, skriver den franske författaren Michel Houellebecq, är avskyvärt; ”en plågsam böld mellan två oändlig­heter av fridfull lycka”. Möjligen skulle Albert Einstein, den moderna epokens främste fysiker, ha varit beredd att instämma, om än från ett lite annat perspektiv. Den speciella relativitetsteori som Einstein formulerade gör gällande att nuet inte kan ­sägas existera i någon entydig bemärkelse, utan skiljer sig åt mellan olika observatörer. En konsekvens av detta är exempelvis att en observatör i rörelse i en avlägsen galax kan definiera ett nu här på jorden som ligger långt in i det vi kallar för framtiden. Som Einstein själv en gång formulerade det tycks alltså nuet, liksom uppdelningen i förflutet och framtid, inte vara något annat än en envis illusion.

Relativitetsteorin antyder att samtidighet inte kan definieras på något ­absolut vis, vilket betyder att framtiden måste anses bestämd i lika hög grad som det förflutna.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons