Annons
X
Annons
X

Nu slår varslen 90-talskrisen

De senaste knappa sex månaderna har ett mörkt rekord slagits. Antalet varsel om uppsägning har inte varit så högt sedan mätningarna inleddes i mitten på 1970-talet. Mellan oktober förra året och fram till i måndags har sammantaget nära 100 000 personer varslats. Och mest utsatt är tillverkningsindustrin, som står för över hälften av varslen.

Antalet varsel om uppsägning har inte varit så högt sedan mätningarna inleddes i mitten på 1970-talet.
Antalet varsel om uppsägning har inte varit så högt sedan mätningarna inleddes i mitten på 1970-talet. Foto: ANDERS WEJROT / SCANPIX

Antal varsel om uppsägningar fortsätter att strömma in till arbetsförmedlingarna. Sammantaget har minst 98 173 personer varslats om uppsägning mellan oktober förra året och hittills i mars. Av dem arbetar drygt 53 000 inom industrin. Och inget tyder på att varseltakten avtar inom industrin. Varken fack eller arbetsgivare ser någon botten i sikte.

Arbetsförmedlingen har tagit fram statistik för Näringsliv som visar antalet varsel månad för månad sedan 1992 (se grafik). Det var det år som antalet varsel kulminerade under 1990-talskrisen med sammantaget 185 000 varsel. Men inte ens hösten 1992 och årets första månader 1993 var antalet lika många under en fem månaders period som de är just nu. Då varslades sammantaget 88 900 personer, jämfört med drygt 90 000 förra året och i år. Räknas de uppsägningar som kommit in till arbetsförmedlingarna hittills under mars stiger siffran ytterligare till nära eller strax över 100 000.

Under båda perioderna är det främst tillverkningsindustrin och inte minst verkstadsindustrin som säger upp personal. 1992/1993 stod industrivarslen för drygt 40 procent. Under den nu pågående krisen är andelen industrivarsel ännu högre: 54 procent.

Annons
X

– Utvecklingen sedan i oktober förra året saknar motstycke i ett historiskt perspektiv. Det går mycket snabbare den här gången. Det vi ännu inte har upplevt är den högsta månadssiffran från 90-talskrisen. Det var i november 1992 när drygt 22 000 varslades, säger Hans Tydén, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Den sektor inom industrin som är värst drabbad är verkstadsindustrin. Den är visserligen också störst, men står för hela 35 procent av alla varsel hittills. Många företag, inte minst i bilindustrin går inte ens på halvfart konstaterar Tommy Lind ansvarig för Teknikföretagens regionala medlemsservice och Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

– När varslen kommer blir inte medlemmarna förvånade längre. De har inget att göra. Fabrikerna är städade och putsade. Och tyvärr finns det inga tecken på förändringar, säger han.

I många fabriker kan beläggningen vara 30 procent – samtidigt som man har en kapacitet för 70 procent.

– Företagen försöker hålla emot så länge det går, men det går inte hur länge som helst. Förutom fler varsel, ser vi fler konkurser, säger Tommy Lind.

Inte bara fler varsel väntar konkurserna kommer också öka, enligt Tommy Lind.

Liksom Veli-Pekka Säikkälä varnar han också för nedläggningar av fabriker. Finns det tre- fyra fabriker inom en koncern är risken stor att en eller fler läggs ner. Och därmed är risken också stor att den inte öppnas igen.

– När det vänder väljer företagen då i första hand att köra för fullt i sina befintliga anläggningar. En stängd fabrik riskerar att bli stängd. Det är därför vi bidragit med vårt avtal om minskad arbetstid. Men mer måste till. Staten måste erbjuda utbildningsinsatser. Annars är risken att nedläggningar ser i Sverige och inte i andra länder där staten bidrar med pengar, säger Veil-Pekka Säikkälä.

Hittills är det främst arbetare som sägs upp. Av de varsel som genomfördes i verkstadsindustrin mellan oktober och fram till februari, var det 38 400 arbetare som varslades och 11 000 tjänstemän. Ett skäl till att fler arbetare drabbas är att de till antalet är fler. Ett annat är att företagen väljer att behålla specialistkompetens så länge det någonsin går.

– Vi brukar ligga sex månader efter, utvecklingspersonal berörs sist, säger Camilla Frankeilus, förhandlingsansvarig för industrin för Sveriges Ingenjörer.

En liknande bild ger Unionen – samtidigt finns en känsla bland förbundets förhandlare att antalet förhandlingar om arbetsbrist ökat kraftigt de senaste månaderna.

– Många företag är inne på tredje eller fjärde varslet och ju fler varsel, desto fler tjänstemän drabbas – även om företagen försöker behålla specialistbefattningar så länge det går, säger Ulla-Maria Jonsson, krissamordare på förbundet.

Annons
Annons
X

Antalet varsel om uppsägning har inte varit så högt sedan mätningarna inleddes i mitten på 1970-talet.

Foto: ANDERS WEJROT / SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X