Annons
X
Annons
X

”Nu krävs en nationell säkerhetsstrategi, Löfven”

Sverige är redan i dag utsatt för påverkansoperationer som bland annat syftar till att influera vår försvars- och säkerhetspolitik. Nu krävs det politiska vägval. Den nationella säkerhetsstrategin måste presenteras, Stefan Löfven. Det skriver Lars Hedström, Försvarshögskolan.

Folk och Försvar 2017
[object Object]
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven talar på Folk och Försvars konferens 2014. Foto: Henrik Montgomery/TT

DEBATT | FOLK OCH FÖRSVAR

Låt också konferensen ge bättre svar på frågan om hur näringslivet blir en alldeles nödvändig del av svensk krisberedskap och totalförsvar.

Folk och Försvars konferens i Sälen närmar sig. Viktiga frågor om svensk krisberedskap, nationell säkerhet, försvar och säkerhetspolitik kommer att diskuteras. Hotbilden har ändrats. De globala frågorna och utvecklingen i närområdet kommer allt närmare och måste hanteras. Det är på allvar nu.

Frågorna har hamnat högre upp på den politiska dagordningen och debatteras i media. Men frågan är om det finns den folkförankring, den folkvilja, som regeringen och riksdag skriver om och vill ha? I debatten och det offentliga samtalet måste hot, förmågor och konsekvenser beskrivas, tydliggöras och diskuteras. Då kan konferensen bidra till att stärka folkviljan och folkförankringen. Konferensen kan och borde bli intressantare än på många år. Jag vill lyfta fram några områden där det behövs svar, förklaringar eller tydligare budskap i den offentliga debatten.

Annons
X

Det är dags nu. Den nationella säkerhetsstrategin måste presenteras. Vi vill inte se ett utslätat policydokument. Det behövs styrning – frågorna varför, vad och hur måste besvaras i strategin. Det innebär övergripande ställningstaganden, val och prioriteringar. Jämför Storbritannien – tre övergripande mål, tre dominerande hot och fyra utmaningar. Det krävs politiska vägval. Stefan Löfven – ge oss strategin. Kanske rubriken på ditt anförande i Sälen ”Gemensam säkerhet i en ny tid” också är rubriken på säkerhetsstrategin?

Alla bevakningsansvariga myndigheter lämnade i juni in till regeringen en bedömning av den befintliga förmågan i relation till hotbild och vad som ytterligare behövs för totalförsvaret. Inte så mycket har hörts från regeringen sen dess. Anders Ygeman – ge oss lite mer än allmänna kommentarer. Ge oss politisk styrning och replik på alla dessa rapporter. Regeringen och Regeringskansliet har tyvärr samma utmaningar med stuprören som myndigheterna. Sitter frågorna fast i beredningsmaskineriet eller finns inte politisk vilja?

Stora beslut om satsningar, och också risktaganden om de uteblir, inom det civila försvaret och samhällsviktig verksamhet kommer behöva tas 2017–19. Men regeringen bör ha en bra bild redan nu om vad och hur! Ge några besked och vägval när det gäller att bygga samhällets civila försvarsförmåga.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sverige är redan i dag utsatt för påverkansoperationer som bland annat syftar till att influera vår försvars- och säkerhetspolitik. I den stora utmaningen inom cyber, sociala medier och information i media, det som vi tillsammans med andra typer av påverkan kallar för ”gråzonen”, pågår redan ett krig. Vi utsätts för det varje dag. Det påverkar svenskt beslutsfattande, vår fria media och allmänhetens uppfattning. Eller snarare vilseleder. ”Våra myndigheter behöver därför utveckla sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer”, skrev regeringen i ett pressmeddelande.

    Statskontoret redovisar sitt uppdrag ”Ett modernt psykologiskt försvar” den 31 mars. Men politiker och myndigheter i debatten, ge oss redan nu några svar på hur området behöver utvecklas, inte bara ”utredning pågår”. Det som sker inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är bra och lovvärt, men mycket mer behöver göras. Mer satsningar, bättre samordning och bättre strategisk och operativ effekt. Vi befinner oss i en korseld, ett krig pågår.

    Natos sju civila basala förmågeområden, de så kallade ”Baselines requirements”, är kända. Myndigheterna har läst och förstått, fast har inte så lätt att omsätta i operativ planering än. Stöd och vägledning behövs. Men EU inom säkerhets- och försvarsområdet? Vad är och var står EU efter brexit, Syrien, inför en kanske förändrad amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik och i dagens säkerhetspolitiska utveckling? Ge oss kopplingen till svensk krisberedskap och totalförsvar. Cecilia Malmström och andra gör det förståeligt, begripligt och konkret för de som följer debatten och dialogen i Sälen.

    Låt också konferensen ge bättre svar på frågan om hur näringslivet blir en alldeles nödvändig del av svensk krisberedskap och totalförsvar. Låt det bli mer än de två sista raderna eller sista strecksatsen i proposition och myndighetsrapporter. Ge denna viktiga fråga ett innehåll och substans. Om inte annat ge oss åtminstone den finska modellen för samarbete mellan offentlighet och näringsliv inom den civila beredskapen. Den är bra.

    Och till sist – ”bortom 2020”. ÖB pratar också om hotbilden bortom 2020 och hur svenskt försvar bör utformas då gränsen mellan fred och krig suddas ut. Han är nästan ensam om att lyfta fram behovet av framsyn och redan nu diskutera vår förmåga ”bortom 2020”. Ja, en ny försvarsberedning kommer 2017 är svaret som ges. Men redan nu behövs den diskussionen i politikerdebatten, i analyserna och det offentliga samtalet.

    Läs Annika Nordengren Christensens kapitel i ”Kan Sverige försvaras – mot vad?”, en antologi om svensk säkerhetspolitik. Hon skriver om hur försvarsberedningens arbets- och beslutsprocessen bör reformeras. Det behövs. Det är viktigt hur en försvarsberedning arbetar. Jag hoppas regeringen och de som deltar i politikerdebatten läst och kommenterar förslaget.

    Kanske ändå inte det viktigaste händer i Sälen den 9 januari. I Washington DC på Newseum publicerar National Intelligence Council en vart fjärde år återkommande global trendrapport, denna gång med rubriken Global Trends: Paradox of Progress. En strategisk utblick på framtiden. Rapportgruppen mötte vi även här i somras och gav svenska synpunkter. I år är fokus bland annat på governance, geopolitics och environment. Ett år som detta, med de förändringar som sker i omvärlden, har den kanske större betydelse för oss än de svar som vi får eller inte får i Sälen.

    När chefen för USA:s underrättelsetjänst James Clapper inleder så kommer den stora frågan för mig vara hur rapporten beskriver USA som global aktör. Ett kapitel som fanns med för första gången för fyra år sedan. Då till viss del självkritiskt. Finns det med nu? Och i så fall, hur beskrivs USA, knappt två veckor före ett presidentskifte, efter en valkampanj som till stor del handlat om USA, självbilden och USA som global aktör. Det påverkar oss, närområdet och försvaret av Sverige och våra svenska intressen.

    Lars Hedström

    chef på Institutet för högre totalförsvarsutbildning, Försvarshögskolan

    Lars Hedström Foto: Försvarshögskolan
    Annons

    Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven talar på Folk och Försvars konferens 2014.

    Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 2

    Lars Hedström

    Foto: Försvarshögskolan Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X