Annons

Ulf Karl Olov Nilsson:Nu har vi levt med dödsdriften i hundra år

Sigmund Freud intill sin berömda divan cirka 1932.
Sigmund Freud intill sin berömda divan cirka 1932. Foto: Sigmund Freud Museum/AP

Med effekten av en pysande rökgranat slog den ner för 100 år sedan – Freuds nytänkande lilla skrift om vad som driver oss människor. Teorin om en dödsdrift jämte livsdriften förkastades av många kollegor och bortförklarades av andra.

Under strecket
Publicerad

Det finns åtminstone två anledningar till att det kristna budordet ”Du skall älska din nästa som dig själv” inte fungerar. Den första är att vi är ohjälpligt utlämnade åt egoismen i våra egna behov och den andra att människor, vid lite närmare granskning, helt enkelt inte älskar sig själva. Det är de inte så lite dystra slutsatser vi kan dra ur den knappt 60 sidor täta artikel som Sigmund Freud publicerade för exakt 100 år sedan: den mörka och svårtillgängliga ”Bortom lustprincipen”. Texten landade som ett slags pysande rökgranat i den borgerliga psykoanalytiska omgivningen när Freud, vid tiden 63 år gammal, radikalt förändrade sin driftteori och införde begreppet dödsdrift, den oroväckande tanken att allt levande omedvetet dras mot sin egen undergång och död. Ja, att det således finns krafter som verkar just ”bortom lustprincipen”. 

Tidigare hade den grundläggande motsättningen i Freuds driftlära varit den mellan sexualdrifter och självbevarelsedrifter, där självbevarelsedriftens typiska uttryck var ”hunger” och sexualdriftens ”kärlek”. Om självbevarelsedriften syftade till den enskilda individens överlevnad så syftade sexualdriften genom fortplantningen till släktets fortbestånd. I ”Bortom lustprincipen” slog Freud emellertid ihop dessa drifter till en enda som betecknades som Eros, livsdriften, vilken syftade till livets uppbygglighet och försvar. Livsdriften ställdes nu i motsatsförhållande till dödsdriften, tendensen hos allt liv att dras mot ett utjämnande av alla spänningar och således mot det oorganiska, mot det tillstånd som föregick livet. Livsdrift och dödsdrift uppträder dock aldrig som rena tillstånd utan är, som exempelvis i erotikebn, de blandade. Den rena dödsdriften, menade Freud, skulle undgå vår perception eftersom den i sig själv är tyst.

Annons
Annons
Annons