Annons
X
Annons
X

Nu börjar nästa akt i dramat

KRÖNIKA | OPINIONEN

Andra akten går mot sitt slut. Tredje delen av
Fredrik Reinfeldts regering och den
allmänna opinionen ska ta sin början. Det finns inget manuskript och ingen regissör utan aktörerna med starkast strategier bestämmer hur dramat ska utvecklas.

Första akten var lång och plågsam. Regeringen höll högsta tempo och bockade av det ena vallöftet efter det andra, men man var så koncentrerad på arbetet att man försummade att lyfta blicken och kommunicera med väljarna.

Kontroversiella förslag drevs igenom utan att människor fick någon riktig förklaring.

Annons
X

Okontroversiella förslag, som borde ha blivit glädjeämnen i breda kretsar, drevs igenom utan att människor fick rimlig chans att förstå vad som hände. Först när Uppsalaföretagaren Harald Klomp lade upp webbplatsen
jobbskatteavdrag.se kunde folk få en överskådlig bild av vad inkomstskattesänkningen innebär – och avdraget är ändå själva ungtuppen i jobbpolitikens coq au vin.

Till detta kom en lika olycklig som ofruktbar sidointrig, som innebar att regeringen gick lös på sina trognaste sympatisörer: försvaret, integriteten, Wild’n’Fresh… Mot slutet av första akten lade man ned självplågeriet, och det var hög tid. Efter sommaren 2008 låg regeringen 15-20 procentenheter efter oppositionen.

Men det som verkligen fick fart på andra akten var två kriser: en ekonomisk och en rödgrön. Kontrastverkan blev enorm. Samtidigt som regeringen stod pall i tuffa tider, visade oppositionen att den inte var något att hålla i handen när det blåser.

På ett halvår tog de borgerliga igen praktiskt taget hela sitt väldiga underläge. I Sifo:s marsmätning 2009 var skillnaden mellan blocken nere i 3,3 procentenheter, och i april hade den krympt till 1,2. Socialdemokraterna var i samma läge som en maratonlöpare som varit i ledningen med två–tre minuter och plötsligt hör tvåans andhämtning bakom sig. Det tär på självförtroendet.

Men tvåan har inte svischat förbi. I Sifo:s majmätning, som SvD publicerar idag, ökar tvärtom skillnaden en aning till 3,6 procentenheter. Alliansen får 45,1 procent, medan oppositionen får 48,7 procent. Alla förändringar ligger dock inom felmarginalen, och det enda man säkert kan säga är att läget blivit jämnt.

Det är dags för akt tre. Fallet i ekonomin bromsas upp, de dystra nyheterna blandas med en och annan ljusglimt och vi börjar se krisen på ett annorlunda sätt. Den blir allt mindre av akutläge som hanteras på intensiven av den kapable doktor Borg, och den blir allt mer av ett svaghetstillstånd som ska tacklas med medicin och rehabilitering. Så smått orkar vi tänka på framtiden igen.

Regeringen har skött akutläget med handlingskraft och lugn och får betalt för det i form av ökat förtroende. En färsk mätning från Skop visar rent häpnadsväckande siffror. 60 procent av de tillfrågade tycker att Sverige är på rätt väg, vilket är klart
fler än när krisen bröt ut. 72 procent tycker att regeringen har klarat situationen bra. Starkt stöd för vår ansvarsfulla politik, skriver Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann.

Det gör han med rätta. Men förväntningarna skiftar snabbt. Tacksamheten för att regeringen klarade krisen kommer snart att blandas med allt ivrigare krav på att den ska klara lågkonjunkturen.

En del tar också för givet att arbetslösheten ska ge dramats tredje akt till vänstern – men jag tror att den effekten jämnas ut av den svaga tilltron till de rödgrönas förmåga att hålla i pengarna. En del tror att EU-ordförandeskapet ska ge den till Alliansen – men jag tror att den effekten blir betydligt svagare än 2001. EU har inte samma nyhetens behag, och Fredrik Reinfeldt åtnjuter redan det förtroende som Göran Persson saknade.

Jag tror och hoppas att framtiden avgör. I september 2010 är människor redo att lyfta blicken och se framåt. Vem har trovärdiga idéer om hur vi ska få fler jobb, färre brott, smartare skola och värdigare välfärd? Vem hittar rätt i denna omgång av den eviga debatten om statens storlek och skatternas höjd? 2006 gällde skattefrågan drivkrafter att jobba, 2010 bör den handla om drivkrafter för att skapa jobb.

Jag gör som i
Jeopardy och slutar med en fråga. Den ställdes för första gången i tisdags, i en alltför lite uppmärksammad artikel på
DN Debatt . Där går Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson och Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson till gemensamt angrepp på idéerna om att återinföra förmögenhetsskatten, och de skriver bland annat så här: ”Socialdemokraterna måste nu fundera på frågan: Är det verkligen läge att försämra investeringsklimatet i Sverige 2010?” Det är en väldigt bra fråga som MP-ledaren har varit med och formulerat. Alliansen bör ställa den till svenska folket.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X