Annons
X
Annons
X

Nu återinförs lågstadielärare

Regeringen återinför lågstadieläraren. Breda ämneskunskaper prioriteras framför specialisering. På lärarhögskolorna går åsikterna om den nya inriktningen isär, och lärarna befarar att de får för ytliga kunskaper.

I nästa vecka presenteras regeringens förslag till ny lärarutbildning. En av nyheterna är att det blir en särskild utbildning för lågstadielärare.

–Det var ett stort misstag att avskaffa lågstadielärarkåren i Sverige vilket i praktiken skedde 1985. Sedan dess utbildar vi grundskollärare som ska kunna undervisa i alla nio årskurserna, förklarar utbildningsminister Jan Björklund (FP), som menar att problemet med dagens utbildning är att lärarnas kunskaper därmed blivit alldeles för dåliga.

–Elevernas grundläggande undervisning i läsning, skrivning och räkning är inte tillräckligt bra idag.

Annons
X

Kraven på de nya lågstadielärarna ska därför skärpas. Utbildningen förlängs och blir fyraårig. Hälften av den tiden, 120 högskolepoäng, ska läggas på ämneskunskaper och ämnesdidaktik, det vill säga hur ett visst ämne lärs ut. Det inkluderar minst 30 högskolepoäng, cirka en termin, vardera som specifikt ska läggas på svenska och matematik.

–Det handlar om läsa, skriva och de fyra räknesätten. Det har alltid varit lågstadiets huvuduppgift och måste få vara det, men det uppdraget har tunnats ut med den lärarutbildning som vi har haft sedan 80-talet, säger Jan Björklund.

De återstående 60 poängen fördelas på ämnesstudier i SO (samhällsorientering), NO (naturorientering), engelska och teknik. Tillsammans med examensarbeten innebär det att utrymmet för ämneskunskaper och ämnesdidaktik ökar från 105 högskolepoäng till 165 poäng. Därmed anser Jan Björklund att förslaget innebär en påtaglig förstärkning.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Redan idag har de flesta skolor särskilda klasslärare i de lägre årskurserna, den gamla strukturen från före 80-talets reform lever fortfarande kvar. Men många av dessa lärare har inte tillräcklig kompetens, menar Jan Björklund.

    –De som blir klasslärare har själva inte utbildning i de ämnen de ska undervisa i. Ofta är mattekunskaperna för dåliga.

    Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som själv varit lågstadielärare i 25 år och utexaminerades 1975, är positiv till att utbildningen förlängs till fyra år och att det blir tydliga krav på kunskaper i svenska och matematik.

    –Nu får alla lärare som jobbar med yngre elever med sig svenska och matte. Det är bra.

    Men Eva-Lis Sirén är kritisk till att specialiseringen tas bort.

    –Det här blir ingen modern lågstadieutbildning. Det blir för lite ämneskunskaper i för många ämnen.

    Hon konstaterar att en lågstadielärare ska undervisa i totalt elva ämnen, förutom svenska och matematik också bland annat religion, geografi och biologi och att det inte blir många veckors utbildning i varje ämne.

    –Jag som lågstadielärare ska undervisa barn om utvecklingen från det att jordens skorpa svalnade, vi ska undervisa om alla perioder fram till bronsåldern. Sedan har vi rymden och alla planeterna, säger Eva-Lis Sirén.

    Anders Gustavsson, vice rektor på Stockholms universitet och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, välkomnar att den nya lågstadieutbildningen blir bred:

    –Det är viktigt med specialkunskaper för att kunna undervisa, men det är viktigare att prioritera kontinuiteten och att eleverna har en enda lärare.

    Däremot är den så kallade ämnesdidaktiken synnerligen viktigt även för mindre barn, poängterar Anders Gustavsson. Enligt honom går uppfattningarna bland hans kolleger isär. Det finns de som menar att kunskaper i flera ämnen blir alldeles för ytliga och att specialisering därför är bättre.

    Johan Elmfeldt, dekan på lärarutbildningen vid Malmö lärarhögskola, tycker att det är viktigt att studierna inte blir för splittrade.

    –Lärosätena måste få möjlighet att skapa sammanhang i utbildningen.

    Han beklagar att propositionen är försenad och påpekar att det blir en kort startsträcka eftersom den nya utbildningen ska sjösättas redan hösten 2011.

    Någon särskild examen för lågstadielärare blir det inte i utbildningsministerns förslag. Tankarna på en sådan har mött starkt motstånd eftersom det skulle begränsa lärarnas behörighet och därmed rektorernas möjlighet att lösa sina organisationer.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X