Annons

Norska styrelskvoteringen – sju år senare

Flera länder har modellerat sina lagar om kvotering i bolagsstyrelser efter Norges, men i föregångslandet går åsikter och forskningsresultat om reformen isär. 69 procent av norska företagsledare är sju år efter att lagen infördes emot kvotering.

Under strecket
Publicerad

Marit Hoel, grundare och vd för Center for Corporate Diversity i Norge som på statens uppdrag utredde kvoteringsperioden 2003-2008.

Foto: JUREK HOLZER / SVD / SCANPIXBild 1 av 1

Marit Hoel, grundare och vd för Center for Corporate Diversity i Norge som på statens uppdrag utredde kvoteringsperioden 2003-2008.

Foto: JUREK HOLZER / SVD / SCANPIXBild 1 av 1
Marit Hoel, grundare och vd för Center for Corporate Diversity i Norge som på statens uppdrag utredde kvoteringsperioden 2003-2008.
Marit Hoel, grundare och vd för Center for Corporate Diversity i Norge som på statens uppdrag utredde kvoteringsperioden 2003-2008. Foto: JUREK HOLZER / SVD / SCANPIX

41 procent av styrelseledamöterna i Norska ASA-bolag (Allmenaksjesellskap) var kvinnor 2012 – så långt har kvoteringslagen som infördes 2006 nått sitt direkta syfte. Intresserade följare som Italien, Spanien, Belgien, Holland och Frankrike har inspirerats av den norska lagen. Samtidigt pekar forskning om effekterna av den i vitt skilda riktningar.

Annons
Annons
Annons