Annons

Norrtullsligan har mycket kvar att kämpa för

I dramatiseringen av ”Norrtullsligan” är kopplingarna mellan kvinnors situation för 100 år sedan och nu tydlig. ”Vi vill dessutom visa att det är okej att som ung, precis som tjejerna i pjäsen, vara osäker och inte veta vad man vill med sitt liv eller vad man vill jobba med, det handlar om att testa sig fram,” säger regissören Carolina Frände.
I dramatiseringen av ”Norrtullsligan” är kopplingarna mellan kvinnors situation för 100 år sedan och nu tydlig. ”Vi vill dessutom visa att det är okej att som ung, precis som tjejerna i pjäsen, vara osäker och inte veta vad man vill med sitt liv eller vad man vill jobba med, det handlar om att testa sig fram,” säger regissören Carolina Frände. Foto: Lars Pehrson

Elin Wägner skrev ”Norrtullsligan” för över 100 år sedan. När dubbelaktuella Carolina Frände nu sätter upp den feministiska klassikern som pjäs, vill hon visa unga att kampen för kvinnors rättigheter långtifrån är över.

Under strecket
Publicerad

På Kulturhuset Stadsteaterns scen i Skärholmen står tre rum med tapeter i blommigt rosa och blå toner, en svart, gammal skrivmaskin och en vit järnsäng. Rummet är miljön i Elin Wägners ”Norrtullsligan”.

Den rappa och humoristiska romanen, som utkom 1908, handlar om kontoristen Elisabeth och de tre kvinnor som hon bor inneboende med i en lägenhet på Norrtullsgatan i Stockholm. Hennes jobb är tråkigt, lönen låg och chefen kan inte hålla sina fingrar borta ifrån henne. Hon och vännerna blir allt mer frustrerade över kvinnors brist på rättigheter och börjar protestera.

Annons
Annons
Annons