Recension

GermaniaNordbornas liv fascinerar

Under strecket
Publicerad
Annons

Vilken bok talade vi alla om för två år sedan? För tio? Förra årtusendets skrifter har tiden gått förbi så ofta, att inaktualiteten upphört och blivit historia. Därför kan man glatt ropa till när man inser att Tacitus Germania - tillkommen under första århundradet efter Kristi födelse - har utkommit i Wahlströms & Widstrands klassikerserie.
Tacitus hör till de verkliga klassikerna. Vi vet mycket lite om honom - inte när han föddes, inte var, inte ens vad han hette i förnamn. Hans släktnamn var Cornelius och tillnamnet visar att han själv (eller någon förfader) varit ovanligt tystlåten av sig. Skrifterna avslöjar en sträv, asketisk herre, som på äktromerskt vis oroade sig över sedernas förfall. Som stilist är Tacitus rik, men han saknar guldålderns klarhet i stilen och vrider sig gärna med antiteser och utsmyckningar. Han var historiker,
men enligt sin tids ideal ändå mån om den språkliga framställningen.

”Germania” är ett viktigt verk. För nutida nordbor är den en fascinerande berättelse om förfädernas liv. För samtidens romare innehöll den också ett moraliskt budskap. Tacitus gör fullkomligt klart att nordbornas moral vida överträffar kejsartidens dekadenta romares. Barbarerna gifte sig minsann för livet och hade god pli på sina hustrur. Sedan glömmer han förstås inte det antropologiska. ”Germania” är full av spännande berättelser om dryckenskap, offer och kärleksliv.
Detta är en god utgåva, som består av Alf Önnerfors översättning och kommentarer samt arkeologiska kommentarer av Anders Kaliff. Dessutom är den försedd med ett register över germanska namn, flera litteraturlistor (vilket ibland är något förvirrande) och två mycket intressanta kartor - dels en där de germanska stammarna är inplacerade i norra Europa, dels en rekonstruktion av Tacitus kartbild, där svinonerna bor på en cirkelrund ö norr om det europeiska fastlandet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons