Karin Björquist, ”En tanke tar form”Nobelservisens skapare i tidlös helfigur

Nobelservisen användes första gången till prisets 90-årsjubileum 1991. I dag tycks den något föråldrad.
Nobelservisen användes första gången till prisets 90-årsjubileum 1991. I dag tycks den något föråldrad. Foto: Jonas Lindkvist

Ett helt livsverk skapade formgivaren Karin Björquist under 45 år på Gustavsbergs porslinsfabrik. Dan Backman ser en utställning som rymmer allt från vardagsserviser till arkitektoniska utsmyckningar.

Publicerad
Karin Björquist 1991 med Nobelservisen och tillhörande obelisk avsedd att placeras på det kungliga honnörsbordet.

Karin Björquist 1991 med Nobelservisen och tillhörande obelisk avsedd att placeras på det kungliga honnörsbordet.

Foto: Dan Hansson
Karin Björquist, delar av servisen BL, 1968–94.

Karin Björquist, delar av servisen BL, 1968–94.

Foto: Jonas Lindkvist
Karin Björquist och arkitekten Kjell Abramson stod för den konstnärliga utsmyckningen av Mariatorgets T-banestation. Foto från 1960-talet.

Karin Björquist och arkitekten Kjell Abramson stod för den konstnärliga utsmyckningen av Mariatorgets T-banestation. Foto från 1960-talet.

Foto: Hilding Ohlson
Karin Björquist, tekanna ”Kobolt”, 1960.

Karin Björquist, tekanna ”Kobolt”, 1960.

Foto: Bertil Wreting/Nationalmuseum
Annons

Karin Björquist (1927–2018) är antagligen mest känd för Nobelservisen. Den som hon 1991, på uppdrag av kultur- och konsthistorikern Åke Livstedt, formgav till prisets 90-årsjubileum. Hon var inte ensam om det prestigefyllda uppdraget, för bestick och dricksglas hade Livstedt städslat Gunnar Cyrén och för dukar och servetter Ingrid Dessau.

På den överskådliga presentation av Karin Björquist som nu visas på Gustavsbergs porslinsmuseum får vi, bland mycket annat, lära oss att talet fyra utgör grund och inspiration för Nobelservisen. Förutom dess fyra färger och fyra geometriska former är de representerade världsdelarna och de pris som delas ut i Stockholm fyra till antalet.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons