Annons

Nils Ahlqvist:Nobelpristagarna och det renande kriget

Det fanns ett stråk av destruktionsförhärligande hos såväl Selma ­Lagerlöf som Verner von Heidenstam när första världskriget först bröt ut. Men de övergav båda snabbt sin naivitet när krigets fasor blev uppenbara, och bekämpade krigsromantiken med humanism.

Under strecket
Publicerad

Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909, Verner von Heidenstam 1916.

Foto: IBL Bild 1 av 3

Verner von Heidenstam publicerade sin "Medborgarsång" i Svenska Dagbladets spalter den 22 september 1899.

Bild 2 av 3

Verner von Heidenstams artikel "Krigets gåta" publicerades i SvD den 13 januari 1915.

Bild 3 av 3

Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909, Verner von Heidenstam 1916.

Foto: IBL Bild 1 av 1
Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909, Verner von Heidenstam 1916.
Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909, Verner von Heidenstam 1916. Foto: IBL

”Jag gissar att om kriget komme och ­tittade inom dörren till byråer och verk i Stockholm skulle det vädra bort och rifva upp åtskillig slapphet och förlegade vanor och missbruk så att det kanske inte hade varit så olämpligt”, skrev Selma Lagerlöf till Sophie Elkan 1905 i samband med unionskrisen. Tanken på kriget som ett moralens reningsverk dryftas också av vännen och författarkollegan Verner von Heidenstam: ”Om den dag kommer, då ryska härar landstiga i Norrland /…/ Vilken lycka för vårt folk!”, utbrast skalden till Aftonbladet 1913. Ett år senare inleddes första världskriget. Fyra år av blod och slakt kom att spola bort all naivitet hos såväl de båda författarna som en hel kontinent.

Annons
Annons
Annons