Lars Lönnroth:Njáls saga är inte ”Veckans brott”

Släktdramat gestaltar Islands övergång till kristendomen. En ny amerikansk studie missuppfattar sagatextens egenheter och läser den som om det var fråga om ett modernt kriminalfall.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
I nationalparken Þingvellir, där det första Alltinget hölls och där islänningarna fattade beslutet att övergå till kristendomen, står nu en kyrka från 1859. Foto: AOP

I nationalparken Þingvellir, där det första Alltinget hölls och där islänningarna fattade beslutet att övergå till kristendomen, står nu en kyrka från 1859. Foto: AOP

Annons

Vikingatidens våldsamma sagahjältar må förefalla otidsenliga och föga politiskt korrekta i det svenska folkhemmet. Dock älskas de alltjämt och berättelserna om dem, de isländska släktsagorna, läses världen över. Förra året översattes de på nytt till svenska och gavs ut i fem ståtliga volymer av Saga förlag i Reykjavik under titeln ”Islänningasagorna. Samtliga släktsagor och 49 tåtar”*, *redigerade av Kristinn Jóhannesson med flera (som Eiríkur Örn Norðdahl skrev om i SvD 3/12 2014). Det forskas också mycket om dessa klassiska texter, numera inte bara i Norden utan i flera andra länder, särskilt USA, Nordeuropa och Australien.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons