Annons
Recension

BarndomstolenNilsson är lyhörd för tomheten bakom orden

Under strecket
Publicerad

Barndomen som dom, som ett tillstånd man inte valt men ändå måste genomleva, eller genomlida, som en följd av ett beslut någon annan fattat. Det är inget ljust porträtt av barndomen som målas upp i Ulf Karl Olov Nilssons tolfte bok Barndomstolen . Så entydigt mörkt är det förvisso inte, snarare då präglat av en sorts absurdism som är så kännetecknande för författaren.

Ulf Karl Olov Nilsson, känd som Ukon, prövar utsagor. Hans dikt kan föra tankarna till filosofen Ludwig Wittgenstein, som ansåg att filosofi var något som egentligen borde diktas. Där Wittgenstein utforskar världen genom att syna våra språkspel, är Ukons utforskning något mer inriktad på jargong, och på ordens sinnliga kvaliteter.

Annons
Annons
Annons