Annons

Christer Nordlund:Neurovetenskap som frälsare och hjärnspöke

Urgamla filosofiska frågor ska besvaras och medicinska problem lösas. Förväntningarna är skyhöga på dagens hjärnforskning. Antologin ”Neurocultures” ger perspektiv på en samtid besatt av hjärnan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

I ett av årets nummer av serietidningen Bamse – världens starkaste björn finns en sedelärande berättelse med titeln ”Var rädd om huvudet”. Sagans budskap är att det inte är fegt utan smart att använda hjälm när man cyklar eller rider. Skalman argumenterar klokt för att man då kan undvika att skada huvudet och framför allt att man skyddar hjärnan. ”Hjärnan går inte att reparera som andra delar av kroppen”, förklarar han och som förälder nickar man och håller med. Men Skalman nöjer sig inte med denna förmaning utan ger också en liten förnumstig föreläsning för de elaka vargkusinerna om hjärnans betydelse i ett vidare sammanhang. Nyckelmeningen lyder: ”Tänk på att din hjärna är du.”

Skalmans utsaga är intressant men inte förvånande, givet att Bamse fungerar som ett lackmuspapper på vår samtid. Idén att en individ i allt väsentligt är sin hjärna har på senare tid fått ett ökat inflytande över synen på vad det innebär att vara människa. Hjärnan har därmed kommit att få representera mycket av det som vanligen brukar relateras till en människas individualitet, hennes personlighet och karaktär. En ny antropologisk figur bortom kulturellt inflytande, ”det cerebrala subjektet”, har etablerats. Samtidigt har (den sociala) hjärnan blivit en kulturell ikon.

Annons
Annons
Annons