Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Carolina Neurath: Starkare banker efter fallet

I bankvärlden är förändringen före och efter Lehman Brothers krasch dramatisk. Då: En sektor beroende av pengar varje dag för att överleva. I dag: Betydligt starkare banker, väl förberedda på nästa skandal och med målet att faller en ska resten stå starka.

”En person satt med ansiktet begravt i händerna, hela mötet. En annan var rödögd”. Så beskrivs ett sammanträde på en av de svenska storbankerna dagarna efter Lehman Brothers fall.

Även om skalvets epicentrum låg på Wall Street räckte skakningarna ända in i de svenska bankernas huvudkontor. Få hade upplevt något liknande.

På en av de svenska storbankerna fanns dessutom ett annat problem, vid sidan av att hela systemet höll på att fallera: Swedbank hade en stor exponering direkt mot Lehman Brothers. En gång om året hade den amerikanska investmentbanken en bankkonferens, dit även svenska bankchefer var inbjudna. Den hölls andra veckan i september.

Annons
X

–Jag var på den konferensen tillsammans med vår dåvarande CFO, då hade Lehman specialinkallade möten när de förklarade för investerare och banktjänstemän på andra banker att det inte var någon fara. Det fanns absolut ingen anledning till oro, berättar Johannes Rudbeck, fram till nyligen ir-chef på Swedbank.

Några dagar senare var de lugnande orden som bortblåsta.

Morgonen måndagen den 15 september, svensk tid, meddelade Lehman Brothers att banken skulle begära konkursskydd. Varken amerikanska centralbanken Fed, staten eller konkurrenterna tänkte rädda investmentbanken.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Vi var tvungna att vara säkra på att vi tog alla juridiska steg vi kunde. Så några skickades omedelbart till New York. Operativt gjorde vi mycket rätt, kommunikativt var det ett stort misslyckande, säger Johannes Rudbeck.

    Även om exponeringen mot Lehman var känd bland toppcheferna, var alla detaljer inte omedelbart tillgängliga för de som skulle kommunicera.

    I och med Lehmans fall var hela banksystemet närmast igenfruset. Förtroendet var rubbat. Vem skulle man våga låna ut pengar till? Vilken var nästa bank att fallera? Orosmolnen tätnade.

    –Då var bankerna som narkomaner som varje dag var tvungna att ta en dos för att överleva, säger Rodney Alfvén, ir-chef på Nordea, och betonar att bankerna, vid finanskrisens upprinnelse, hade betydligt lägre likviditet än i dag.

    –Om du inte fick din dagliga dos av likviditet var du borta från marknaden. Nu har bankerna byggt upp betydligt större likviditetsbuffertar, säger han. Nordea, som exempel, gick från 23 miljarder då till 66 miljarder i likviditet i dag.

    –Så vi har nästan trefaldigat likviditetsbufferten, det är helt enkelt för att om det fryser till på marknaden igen så finns tillräckligt med likviditet som gör att en bank överlever i minst 30 dagar i stressade situationer. Det är så länge en bank ska ha likviditet för, förut var det i princip bara några dagar, säger han.

    Johannes Rudbeck, på Swedbank, beskriver att det framför allt är synen på risk som har förändrats. Men också hela upplåningen, något som har kommit att påverka varje svenskt hushåll som har bolån.

    –Förut lånade bankerna mycket kortare. Ju kortare upplåning du har desto billigare blir det. Det kom ju också kunderna till del. När vi nu, som vi alla banker gjort, förlänger upplåningsstrukturen blir det även dyrare för kunderna, säger han.

    Johannes Rudbeck medger att det absolut har blivit dyrare för kunden om man jämför år 2008 med i dag. Men det har också blivit ett säkrare banksystem. När Lehman gick i konkurs var spridningseffekterna enorma.

    –Det innebär att faller en faller i princip alla, säger Rodney Alfvén och lyfter fram att man har försökt komma till rätta med det problemet, genom att skapa bättre förutsättningar för att avveckla en bank.

    I dag finns globalt 29 banker som anses systemviktiga, det vill säga banker som är så stora att en konkurs skulle få stora avgörande spridningseffekter. En av dem är Nordea.

    –Om en bank hamnar i trubbel i dag ska det finnas en färdig plan för hur man återskapar kapital till banken, eller se till att avveckla banken så att inga andra banker skadas. Det fanns absolut inte då, 2008.

    Johannes Rudbeck menar att om en stor bank kraschade i dag skulle det inte bli en lika stor kris, lika snabbt. Men trots ett banksystem med mindre risker och större buffertar som krockkuddar betyder det inte att man helt kan undvika att krocka. Och visst kan det bli en finanskris igen, men den skulle förmodligen inte uppstå lika akut.

    –Vi har säkerställt att vi har likviditet som täcker en mycket längre period nu. Men om alla upplåningskällor skulle stanna av då är det en tidsfråga innan någon bank får seriösa likviditetsproblem, säger Johannes Rudbeck.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X