Annons

Ner i det allra mörkaste

KRIGSPOESI. Eva Ribichs poesi är på ytan enkel, men under lurar bråddjupen. Hennes nya diktsamling består av scener ur ett krig. SvD:s kulturchef Stefan Eklund undrar varför.

Publicerad

Är din nya diktsamling, Det är vatten så långt jag kan se och längre, ett försök att göra poesi av Den tunna röda linjen, den hyllade krigsfilmen av Terrence Malick från 1998 som du citerar i boken?

– Det skulle man kunna säga, men framför allt handlar det om att jag alltid har känt en stark koppling till Vietnamkriget som jag velat skriva om på något sätt.

Annons
Annons
Annons