Läkare: ”Vi har blivit ett u-land mitt i EU”

”Du får komma tillbaka när vi har allt som behövs för en ny fyllning”, säger tandläkaren Vasiliki Lasithiotaki.
”Du får komma tillbaka när vi har allt som behövs för en ny fyllning”, säger tandläkaren Vasiliki Lasithiotaki. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Sjunkande löner, kapade pensioner och växande fattigdom göder nejsidan inför folkomröstningen i Grekland. Kris råder framför allt i sjukvården – med flera miljoner greker som inte längre är sjukförsäkrade.

Uppdaterad
Publicerad
Perama.

Perama.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Katherina Monraki sitter i klinikens väntrum och väntar med sina barn.

Katherina Monraki sitter i klinikens väntrum och väntar med sina barn.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Läkare i Världen-organisationens medarbetare.

Läkare i Världen-organisationens medarbetare.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Läkare i Världen-organisationens kontor i Perama i Aten.

Läkare i Världen-organisationens kontor i Perama i Aten.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Tomas Lundin och Linus Sundahl-Djerf på plats i Grekland.

Tomas Lundin och Linus Sundahl-Djerf på plats i Grekland.

Annons
Perama.

Perama.

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Mödrar kommer med sina barn för att få hjälp och drar sig inte för att ställa krav. Männen kommer först när det är oundvikligt, många gånger för sent.

– Och så sitter de där och bara tiger. Man ser i deras ögon att de skäms, berättar Tzanetea Revekka som är läkare vid den humanitära hjälporganisationen Läkare i Världen (MDM).

Sedan tre år arbetar hon vid MDM:s klinik i Perama, en liten hamnstad 15 kilometer väster om Aten med 25 000 invånare, skyhög arbetslöshet och soppkök i den ortodoxa kyrkan.

Tzanetea Revekka är en av bara tre anställda. De övriga 48 arbetar frivilligt. De kommer ett par timmar varje vecka – läkare vid stora statliga sjukhus, farmaceuter, psykiatriker och sjuksköterskor som offrar sin fritid.

Perama. Foto: Linus Sundahl-Djerf
Annons
Annons
Katherina Monraki sitter i klinikens väntrum och väntar med sina barn.

Katherina Monraki sitter i klinikens väntrum och väntar med sina barn.

Foto: Linus Sundahl-Djerf

Kliniken i Perama är ett av mer än 400 sjukvårdsinitiativ i hela Grekland som förtvivlat försöker stoppa hålen i en kollaberande offentlig sjukvård.

Efter fem år av kris och neddragningar i den offentliga sektorn är hälsovården en av de mest utsatta sektorerna i samhället. Sedan 2010 har anslagen till de 140 offentliga sjukhusen halverats. Under årets första fyra månader föll de med 94 procent – och nu är det praktiskt taget stopp i systemet.

Sjukhusen är överfulla. Det saknas läkemedel. Staten är skyldig läkemedelsbolagen 1,1 miljarder euro men har inga pengar. Och psykvården har ingen chans i världen att ta hand om det växande antalet patienter som lider av depressioner eller har självmordstankar.

När svångremspolitiken infördes 2011 ökade antalet självmord med 35 procent och ligger nu kvar på denna nivå, hävdade i början året en undersökning som publicerades i British Medical Journal. Huvudorsak, heter det i rapporten, är känslan av hopplöshet.

– Det stämmer. Vi möter allt fler som har förlorat allt hopp och som känner sig maktlösa, säger Eleni Chronopoulou som är socialarbetare vid kliniken i Perama.

Verkligheten, berättar hon, är arbetslöshet, fattigdom, våld i familjerna och djup förtvivlan.

– Vi har tre skolor som vi besöker. Många av barnen är undernärda och kan inte koncentrera sig. Deras föräldrar rotar i soporna efter livsmedel.

– Barnen lider mest. De säger inget. De begär inget. För de vet att det inte finns pengar.

Katherina Monraki sitter i klinikens väntrum och väntar med sina barn. Foto: Linus Sundahl-Djerf
Annons
Annons
Läkare i Världen-organisationens medarbetare.

Läkare i Världen-organisationens medarbetare.

Foto: Linus Sundahl-Djerf

I väntrummet sitter denna förmiddag mest mödrar med barn. Katherina Monraki har kommit för att hämta en barnvagn till barnbarnet som hon tar hand om medan dottern under några få veckor jobbar på en av de grekiska turistöarna.

– Det är den enda inkomsten som vi har, säger hon.

I rummet bredvid arbetar tandläkaren Vasiliki Lasithiotaki. Hon har just plockat ut en fyllning ur en tand som inte har sett en tandläkare på åratal.

– Jag lagar det provisoriskt, säger hon till Fato Mukai som ligger i tandläkarstolen medan döttrarna Irini och Andreani håller honom i handen.

– Du får komma tillbaka när vi har allt som behövs för en ny fyllning.

Läkare i Världen-organisationens medarbetare. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Som alla andra hjälporganisationer är Läkare i Världen beroende av donationer och läkemedel som privatpersoner från hela Europa skickar. Men ofta räcker det inte. Och då är det bara att vänta.

I den offentliga sjukvården är det lättare att få tag på läkemedel. Men där får patienterna själva bidra med 25 procent, en svindlande kostnad för många som inte ens vet hur de ska få fram mat för dagen.

I Grekland lever i dag 2,5 miljoner greker under den relativa fattigdomsgränsen, enligt en parlamentsutredning förra året. Ytterligare 3,8 miljoner ligger farligt nära och löper akut risk att halka ner under gränsen på 665 euro per person, omräknat drygt 6000 kronor.

Annons
Annons
Läkare i Världen-organisationens kontor i Perama i Aten.

Läkare i Världen-organisationens kontor i Perama i Aten.

Foto: Linus Sundahl-Djerf
Tomas Lundin och Linus Sundahl-Djerf på plats i Grekland.

Tomas Lundin och Linus Sundahl-Djerf på plats i Grekland.

Hur många det är som har sparkats ut ur sjukförsäkringen finns det olika uppgifter om, allt från mer än 1 miljon till 3 miljoner.

Läkare i Världen-organisationens kontor i Perama i Aten. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Arbetslösheten ligger på omkring 26 procent. Och den som har varit arbetslös i mer än ett år förlorar sin arbetslöshetsersättning. Därifrån är det inte långt till att inte kunna betala skatt eller andra statliga avgifter – och då upphör försäkringen.

– Nu får vi kvittot för neddragningarna, säger läkaren Giorgos Vichas som vi träffade för några månader sedan på kliniken Hellenikon som drivs av frivilliga läkare och vårdpersonal.

Malaria har kommit tillbaka till Grekland, säger han. Fallen av tuberkulos har fördubblats på kort tid och HIV exploderar.

– Vi har blivit ett u-land i mitten av EU, kritiserar han.

För premiärminister Alexis Tsipras och vänsterpartiet Syriza är detta följden en förfelad sparpolitik som dikterats av ECB, EU och IMF. Han uppmanar därför grekerna att rösta nej i helgens folkomröstning där väljarna har chansen att acceptera eller förkasta långivarnas krav på besparingar i utbyte mot miljardstöd.

– Sparpolitiken har varit som en atombomb riktad mot sjukvården, dundrade han häromveckan i parlamentet och lovade att anställa 4 500 nya specialistläkare och avskaffa patientavgiften på 5 euro.

Budskapet går sannolikt hem bland många av de mest förtvivlade som griper efter varje halmstrå. Likaså beslutet att införa livsmedelscheckar och gratis el för de fattigaste av de fattiga. Men betyder det att de kommer att stödja Tsipras nejlinje nu på söndag?

Många tror att känslan av att det inte kan bli sämre, inte ens om Grekland lämnar euron, kommer att ge nejsidan en majoritet. Men socialarbetaren Eleni Chronopoulou är skeptisk.

– Människorna här har slutat att ställa krav, slutat att kämpa och slutat att hoppas.

Frågan är om de ens kommer att rösta.

Tomas Lundin och Linus Sundahl-Djerf på plats i Grekland.
Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons