Annons
X
Annons
X

Nej, resurserna till välfärd har inte minskat

REPLIK | SKATTERNA

Den grövsta bristen i LO:s inlägg är just påståendet att resurserna till välfärden minskat.
Johan Fall och Mikael Witterblad

Resurserna till vård, skola och omsorg har aldrig varit så stora som idag. Svenska folket har heller aldrig varit så flitiga skattebetalare som i dag. Detta är fakta. LO försöker i ett debattinlägg angripa en rapport från Svenskt Näringsliv och tar till det klassiska knepet att tillskriva oss påståenden vi aldrig gjort (Brännpunkt 17/2).

Ibland är det besvärligt med fakta. Till LO:s förtret har korrekta sakuppgifter tillförts debatten. Styrkan i vår rapport är att den sammanställer och redovisar redan publicerad utfallsstatistik från exempelvis Skolverket, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Sveriges Kommuner och Landsting, OECD och Världsbanken. Än mer obekvämt för LO blir det när SKL nyligen i en egen rapport upprepar att resurserna i vård, skola och omsorg nu är högre än någonsin. Det är förmodligen inte någon tillfällighet att LO inte (längre) hänvisar till SKL. Däremot är det osakligt.

Annons
X

Den grövsta bristen i LO:s inlägg är just påståendet att resurserna till välfärden minskat. Något stöd för detta finns över huvud taget inte. Svenskt Näringsliv har grundligt undersökt resurserna till vård, skola och omsorg. Dessa har ökat under 2000-talet hur man än mäter; rensat för prisutveckling i kommunsektorn, som andel av BNP och räknat per vårdkontakt, elev eller brukare. Huvudpoängen i vår rapport är därför att diskussionen på dessa områden borde handla mer om hur resurserna används.

Den offentliga sektorn har inga resurser förrän de skapats av skattebetalarna genom arbete och investeringar i näringslivet. Reformer på många områden, inte minst inom skattepolitiken, har bidragit till att vår ekonomi fungerar allt mer effektivt och värdet på det vi uträttar har därför successivt stigit. Fakta är att varje svensk i arbetsför ålder (16-64 år) i år kan beräknas stå för motsvarande drygt 270 000 kronor i olika skatter. Det är ungefär 10 procent mer än motsvarande siffra för år 2000, justerat för inflationen.

I ett försök att göra frågan partipolitisk väljer LO egna och orimligt korta jämförelseperioder för sina uppgifter. Man bortser från den successiva reformering som pågått för skattesystemet under hela 2000-talet. Typiskt nog nämner man inte heller den extrema lågkonjunktur som drabbade världsekonomin vid finanskraschen 2008 och de svåra sviter som ännu inte läkt ut. Eller att de svenska offentliga finanserna under denna period tillhört de starkaste i världen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Sveriges offentliga finanser har under 2000-talet i genomsnitt varit på plus. LO kallar detta märkligt och tycks nu vilja strama åt mer, vilket rimmar illa med de rop på 70 miljarder kronor i stimulansåtgärder som man framförde så sent som i höstas. Fakta i denna fråga är att den offentliga bruttoskulden minskat med 12 procentenheter och i år beräknas ligga på 42 procent av BNP. En avstämning mot EU-snittet visar att skuldsättningen där ökat med 12 procentenheter och i år är dubbelt så hög som Sveriges.

    Låt oss också slå fast att kvantitet och ekonomiska resurser inte är detsamma som kvalitet. De dyraste verksamheterna är långt från alltid de bästa. Effektivare organisation, smartare resursanvändning eller nya arbetsrutiner kan skapa utrymme för ökad kvalitet för en given kostnad.

    JOHAN FALL

    skatteexpert Svenskt Näringsliv

    MIKAEL WITTERBLAD

    välfärdsexpert Svenskt Näringsliv

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X