Hela denna artikel är en annons

Svensk ekonomi på ny outforskad mark

Det nuvarande svenska räntelandskapet med negativa räntor är ny outforskad mark. Det gör att experter är försiktiga med att sia kring vad de negativa räntorna på sikt kan innebära för Sverige. Elisabet Kopelman, Senior Economist på SEB, ger sin syn på utvecklingen och vad den kan innebär.

Av SEB
undefined

Den svenska minusräntan speglar hur begränsat utrymme en liten ekonomi som den svenska har vad gäller att föra en annan politik än i omvärlden. Den svenska minusräntan är ett svar på problem i utlandet och inte ett behov av att elda på den redan starka efterfrågan i Sverige ytterligare.

Varför har vi negativa räntor i Sverige i dag?

– Det är en följd av den extrema politik som centralbanker världen över bedriver för att stötta konjunkturen och få upp inflationen och där Riksbanken har gått längre än nästan någon annan centralbank vad gäller hur lågt räntan kan sänkas. Den svenska minusräntan speglar hur begränsat utrymme en liten ekonomi som den svenska har vad gäller att föra en annan politik än omvärlden, säger Elisabet Kopelman och fortsätter.

– Mer konkret syftar minusräntan till att avskräcka utländska investerare från att investera i svenska tillgångar, som ett led i Riksbankens försök att hålla kronan konstlat svag. Svag krona gör det i sin tur lättare för Riksbanken att få upp inflationen i Sverige. Att Riksbanken är så angelägen om att få upp inflationen speglar också en historia av tidigare misslyckanden med att klara inflationsmålet.

Hur påverkar negativa räntor ekonomier på sikt?

– Det är väldigt svårt att svara på eftersom vi har så lite erfarenhet av minusräntor historiskt. Generellt kan man säga att perioder med väldigt låga räntor ofta varit nödvändiga för att få ekonomier att återhämta sig från djupa lågkonjunkturer likt den världen upplevt i spåren av finanskrisen 2008. Samtidigt har de också ofta skapat nya problem genom att blåsa på spekulativa bubblor i till exempel aktier eller fastighetspriser eller genom att resurser har styrts över till mindre produktiva delar av ekonomin, till exempel "onödiga" byggprojekt. Nu åtta år efter finanskrisen pågår det en intensiv diskussion huruvida nackdelarna med den extrema räntepolitiken börjar överstiga fördelarna och om det inte är dags att hitta andra sätt att stimulera ekonomin, det vill säga finans- och strukturpolitisk.

Vilka är utmaningarna i detta?

– Dilemmat för policymakarna är att ekonomierna på de flesta håll lagt det akuta krisläget bakom sig vilket gör att man kan ifrågasätta poängen med att hålla fast vid den tidigare extrema stimulanspolitiken. Men samtidigt har man väldigt lite krut kvar att motverka nya nedgångar i ekonomin. Ett skräckscenario är att man stramar åt för tidigt och driver ned ekonomierna i nya lågkonjunkturer. Ett annat att man blåser upp nya bubblor som leder till nya finanskriser om ett antal år… Ett ytterligare problem är att det är väldigt svårt att säga vad som egentligen är en "normal" nivå på räntan. Att tillväxten globalt inte lyfter trots historiskt låga räntor tyder dessutom på att utrymmet för att höja räntan från dagens nivå nog ändå inte är så stort.

Finns det några exempel på länder eller marknader som påverkats tydligt av negativa räntor?

– Generellt har negativa räntor lett till en jakt på avkastning vilket fått priserna att stiga på tillgångar med högre risk som aktier eller obligationer utgivna av företag eller länder med större kreditrisk. Samtidigt slår negativa räntor mot lönsamheten i banksektorn eftersom banker inte tar betalt för inlåning från vanliga hushåll men ändå måste betala för att hantera sina egna överskott på likviditet.

– Det är ett särskilt stort problem för banksektorn i eurozonen där många banker har lönsamhetsproblem till följd av bland annat dåliga lån i sviterna av eurokrisen. Pensions- och livförsäkringsindustrin – och dess kunder - är ett annat exempel på sektor som får problem i spåren av negativa räntor. Länder med negativa räntor som t ex Sverige har fått se sina valutor försvagas, vilket normalt är precis den effekt som centralbanken siktat mot. Länder med högre räntor – till exempel Australien och Nya Zeeland men även många Emerging Markets-länder har däremot fått se sina valutor stärkas i förhållande till länder med lägre räntor vilket skapar konkurrensproblem.

Hur tror du svenska räntor kommer att utvecklas de kommande åren?

– På kort sikt händer nog inte så mycket alls eftersom Riksbanken inte vill avvika från den politik som förs av den Europeiska centralbanken, ECB. Men på lite längre sikt tror vi ändå att Riksbanken börjar lägga större vikt vid den höga svenska tillväxten och ökade flaskhalsar på arbetsmarknaden och att man försiktigt börjar höja räntan i slutet av 2017. I så fall kan den svenska styrräntan vara tillbaka över noll under senare delen av 2018. Men en förutsättning för detta är nog att inflationen fortsätter att försiktigt röra sig mot målet eller åtminstone håller sig kvar kring nivåer på eller över 1,5 procent. När Riksbanken väl närmar sig en höjning kommer vi också att få se ökad press uppåt på räntor med längre löptider.

Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X