X
Annons
X
Recension

Overlord Nazisterna imponerar mer än de allierade

Inledning till "Overlord" är svindlande. Tyvärr bränner man av för mycket av det goda för tidigt i detta tänk-om-scenario med nazister som utför otäcka experiment bakom stängda dörrar.

Mathilde Ollivier och Jovan Adepo i ”Overlord”. Foto: Paramount Pictures/UIP

Tuggummituggande fallskärmsjägare trängs i ett amerikanskt stridsplan över fransk mark. Året är 1944 och de allierades invasion av tyskockuperade Västeuropa – kallad Operation Overlord – är i startskedet. Färskingen Boyce (Jovan Adepo) har just förolämpats av en kamrat när planet träffas och han tvingas hoppa. I en svindlande sekvenstagning skildras fallet genom natthimlen, fläckad med död och glödande förstörelse, och vidare mot havets botten.

Dessa första minuter i "Overlord", producerad av JJ Abrams storfilmsspecialiserade Bad Robot Productions, är svindlande. Adrenalinpåslaget exemplifierar hur den långa, oavbrutna tagningen kan skapa närvaro i stundens hetta. Som åskådare håller man andan, känner ruset, beundrar det kontrollerade kaoset.

Mathilde Ollivier och Jovan Adepo i ”Overlord”.

Foto: Paramount Pictures/UIP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X