Annons
X
Annons
X
Kultur
Kommentar

Malena Janson: Naturlig närhet har blivit tabu

Under en intervju med regissören Peter Schildt nyligen konstaterade vi att hans tv-serie ”Dagar med Knubbe” från 1976 aldrig hade kunnat göras i dag på grund av skildringen av relationen mellan en sexåring och en gubbe som inte är hans pappa. Hos Vedman får Knubbe den närhet han lider brist på hemma: här finns en famn att krypa upp i och öron som gärna lyssnar på oroliga funderingar och ensamhetstankar.

Härom dagen kunde vi här i SvD apropå Petter Iwarssons bok ”Samtal med barn och ungdomar” läsa om vikten av att barn får prata med vuxna om svåra saker och om hur allt mindre tid vi föräldrar har till dessa samtal. I dag behöver barnen således mer än någonsin alternativa vuxna; mor- och farföräldrar, förskole- och skolpersonal, en granne eller parkleksföreståndare.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Samtidigt förbjuder vår numera pedofilifierade vuxenblick allt oftare den typen av relationer, i verkligheten såväl som inom konsten. I Publicistklubbens debatt med rubriken ”Moralpanik och juridik” i måndags konstaterades att yttrandefrihetens största fiende är självcensuren snarare än juridiken. Debatten arrangerades apropå Hovrättens fällande dom mot mangaöversättaren Simon Lundström för barnpornografiinnehav. Men det här handlar om så mycket mer än yttrandefrihet, om så mycket mer än att fotografer avstår från att publicera bilder av nakna barn.

    Annons
    X

    Det handlar även om mer än att man i dag hajar till inför ”Dagar med Knubbe” eller Hampus ystra nakendans i tv-serien ”Den vita stenen” eller scenen i filmen ”Elvis! Elvis!” när en pojke och hans farfar badar nakna i en spegelblank sjö. Om mer än att vi håller på att självcensurera bort all naturlig nakenhet i böcker, filmer och tv-serier för barn – och därmed skapa ett tabu som vi i Sverige brukat avfärda som amerikanskt hyckleri.

    Det handlar nämligen också om att den så kallade mangadomen indirekt kan få konsekvenser för vårt dagliga umgänge med barn i form av ytterligare paranoid självrannsakan. Att föräldrar inte vågar bada badkar med sina barn och att grannar inte vågar umgås ensamma med varandras barn. Beröringsskräcken inför avskyvärd barnpornografi och pedofili är på god väg att skapa beröringsskräck inför våra egna barn och andras ungar när de som mest behöver vår fysiska och mentala närhet.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X