”Naturen känns inte vid rättigheter eller moral”

Vill man tillskriva naturen i sig rättigheter, oberoende av dess värde för människor, så måste man också ta på sig att förklara varifrån dessa rättigheter kommer. Det skriver Per Bauhn, professor i praktisk filosofi, i en replik till Henrik Hallgren.

Under strecket
Publicerad
Katter har inte dåligt samvete när de plågar fångade möss, och mössen har aldrig föreställt sig att de skulle ha rättigheter gentemot katter, skriver Per Bauhn.

Katter har inte dåligt samvete när de plågar fångade möss, och mössen har aldrig föreställt sig att de skulle ha rättigheter gentemot katter, skriver Per Bauhn.

Foto: AP, Linnéuniversitetet
Annons

I en replik på Billy Larssons inlägg (2/3) om behovet av ett nytt moraliskt tänkande som kan inkludera klimatkonservering skriver Henrik Hallgren (4/3) att vi bör ersätta de antropocentriska mänskliga rättigheterna med ”naturens rättigheter”. Hallgren beskriver med gillande en utveckling där ”sjöar, floder, skogar och bergskedjor erkänns som juridiska personer med rättigheter”. I hans modell skulle de mänskliga rättigheterna bara bli en delmängd av en större kategori rättigheter, ”en gemenskap av subjekt”, där inte bara arter, utan även (om man ska hålla fast vid idén om skogar och bergskedjor som rättighetssubjekt) ekosystem och naturformationer tillskrivs rättigheter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons