X
Annons
X
Recension

När fjärilarna kommer Nattsvart drama – med plats för förlösande skratt

Smärtan och glädjen i "När fjärilarna kommer" känns ända ut i salongen. Tre syskon återvänder till sin hemby när fadern kallar i en film som inleds som en skruvad komedi – men lustigheterna avtar snabbt.

Tugce Altug, Tolga Tekin och Bartu Küçükçaglayan i ”När fjärilarna kommer”. Foto: Edge Entertainment
Läs mer om Veckans biofilmer

Minnesvärda scener utspelar sig när tre syskon, knappt halvvägs in i "När fjärilarna kommer", anländer till sin hemby efter att ha varit borta under tre decennier. Skälet är att deras far, som inte hörts av sedan modern dog tjugo år tidigare, kallat hem dem. Syskonen, i yngre medelåldern och numera storstadsbor, anländer rätt tidigt en solig dag för att minnas var huset låg. En känsla av förväntan ligger i luften, men också av smärta, ett halvt vuxet liv som rusat förbi utan kontakt att tala om.

Turkiska "När fjärilarna kommer" är en film som låter starka känslor och halsbrytande infall återkomma med täta mellanrum. Knappt har de anlänt till byn förrän syskonen utsätts för olika obehagliga spratt: en underlig byäldste som drar sig undan; en flock höns som exploderar på öppen gata fyllda av (statsfinansierat?) krut och stänker ner mellanbroderns hela ansikte med blod.

Tugce Altug, Tolga Tekin och Bartu Küçükçaglayan i ”När fjärilarna kommer”.

Foto: Edge Entertainment Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X