Annons
X
Annons
X

"Nato vill inte ha en diktatur som medlem"

Det misslyckade kuppförsöket och Erdogans allt mer auktoritära styre försätter EU och Nato i en besvärlig säkerhetspolitisk situation. Samtidigt vill ingen part riktigt stöta sig med landet:

– Säkerhetspolitiskt har Turkiet ett viktigt strategiskt läge, konstaterar forskaren Malena Britz.

Turkiet efter kuppförsöket
[object Object]
President Erdoğan överväger att återinföra dödsstraffet. Det är en av de avgörande frågorna som kan komma att påverka Turkiets samarbete med EU. Foto: NTB scanpix/AP

Under senare år har den demokratiska utvecklingen i Turkiet avstannat och efter det senaste kuppförsöket tycks den auktoritära utvecklingen i stället accelerera.

President Erdoğan överväger att införa dödsstraff och en omfattande utrensning i militären och rättsväsendet genomförs nu. Militärer grips och domare och åklagare har avskedats.

Inom EU är oron stor, men ingen vet i dag hur framtida samarbeten med Turkiet kommer att påverkas. Malena Britz, forskare vid institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, konstaterar att läget är komplicerat såväl politiskt som säkerhetspolitiskt.

Annons
X

– Vi vet inte var de senaste händelserna landar än, men det verkar ju som om Erdogan tar ett hårdare tag om staten Turkiet. Regimen blir mer auktoritär och mindre demokratisk.

En utveckling i antidemokratisk riktning påverkar inte bara människorna som bor i landet, utan också alla de länder som vill samarbeta med Turkiet – inte minst EU och Nato.

Bara 14 år har gått sedan Turkiet 2002 avskaffade dödsstraffet i syfte att leva upp till EU:s Köpenhamnskriterier (en samling politiska, ekonomiska och administrativa krav för medlemskap). Det var då en åtgärd för anpassningen till ett framtida medlemskap – något som känns avlägset i dag.

– Att bli medlem är helt omöjligt om man återinför dödsstraffet. Natoländerna är ju inte heller pigga på det, säger Malena Britz.

Inom EU diskuteras också flyktinguppgörelsen med Turkiet från i mars i år. Där är grunden att alla migranter som kommer till Grekland skickas tillbaka till Turkiet, men att en syrier vidarebosätts inom EU för varje syrier som skickas tillbaka.

Men uppgörelsen bygger också på att Turkiet står upp för de mänskliga rättigheterna.

– Det som hänt försvårar självklart situationen. Med tanke på hur flyktingströmmarna ser ut just nu och att de tar vägen över Turkiet är EU beroende av en uppgörelse med Turkiet. Det är klart att attraktionen i ett sådant avtal minskar, ju mindre demokratiskt Turkiet blir, säger Malena Britz.

Samtidigt finns inte så många alternativ som situationen nu ser ut, menar hon:

– Det enda alternativet skulle vara att EU tar sig samman och inför ett ordentligt kvotsystem med en ordentlig gräns. Men det verkar ju inte hända just för tillfället. Särskilt i östra Europa finns så många länder som är emot det.

Britz konstaterar att relationen mellan EU och Turkiet blivit syrligare över tid. Men inte bara EU påverkas. Vad gäller Nato gör Turkiets medlemskap läget extra komplicerat.

– Säkerhetspolitiskt har Turkiet ett viktigt strategiskt läge. Geografiskt
är närheten till Mellanöstern av stor betydelse, där man tidigare lånat ut baser till USA för de flygräder som görs i Irak och Syrien.

När blir då Turkiet för obekvämt för att Nato ska vilja ha landet med som medlem?

– Jag tror att geopolitiken talar väldigt starkt här. Jag tror att det kan gå väldigt långt innan dess. Men det är klart att hur långt som helst kan det inte gå – en ren diktatur vill man inte ha som medlem. Men vi har fortfarande en folkvald president och ett folkvalt parlament. Min bedömning är att det räcker för Nato.

Samtidigt är det en svår situation som uppstått för alla politiska ledare, menar Malena Britz. Konkret handlar det till exempel om hur Turkiet ger tillstånd till att använda baser.

– Landet kan använda det som utpressning mot USA och andra länder som gör flyginsatser i Syrien och Irak. Så länge de här baserna är viktigt blir de ett maktmedel för Turkiet. Det strategiska läget ger landet ett handlingsutrymme, där det blir svårt för USA att sätta jättestor politisk press.

Ett annat exempel på Turkiets makt är att man kan komma att kräva Fethullah Gülen, den muslimske ledaren som lever i exil i USA, utlämnad.

– Om Erdoğan faktiskt framför det här kravet formellt, kommer den frågan att visa på hur måna USA är att gå Turkiet till mötes. Om man vill bibehålla goda relationer med Turkiet så måste man på något vis hantera den frågan. Det blir ett intressant test på hur USA agerar.

För världen – eller Västvärlden – blir nu förmågan att agera gemensamt extra viktig, menar Malena Britz. På måndagsförmiddagen höll USA:s utrikesminister John Kerry gemensam presskonferens med EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik Federica Mogherini.

– Det kan man se som ett tecken på att man förstår att nu måste man visa att USA och Europa står enat. Självklart finns en oro för splittring. EU – med brexit och flyktingkrisen – får inte bli för upptagna av inre angelägenheter får att kunna verka i en stabiliserande riktning. Därför är det viktigt att det som är stabilt fortsätter att vara det. Då kan man se den här pressträffen som en vilja på att visa kontinuitet.

Annons

President Erdoğan överväger att återinföra dödsstraffet. Det är en av de avgörande frågorna som kan komma att påverka Turkiets samarbete med EU.

Foto: NTB scanpix/AP Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X