Annons
X
Annons
X

Nätkampanj står upp mot hat och hot

I dag den 4 november hålls en digital manifestation mot hat och hot på nätet. Under No hate-dagen uppmanas människor att "kärleksbomba" i sociala medier och på olika forum på internet. Kampanjen riktar sig särskilt till barn och unga.

Hur bra koll har du på dina barn och ungdomars nätvanor?
Hur bra koll har du på dina barn och ungdomars nätvanor? Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Under dagen kommer sociala medier att svämma över av kärleksintygelser och slagord mot hat och hot på internet. Det är i alla fall tanken med kampanjen No hate-dagen, ett initiativ från Europarådet som genomförs i Sverige av Statens medieråd. Kampanjen riktar sig särskilt till barn och unga, som är vana internetamvändare, men i många fall saknar verktyg att värja sig mot näthat, trakasserier och främlingsfientlig propaganda.

"Det är viktigt att tänka på vad vi jobbar för och inte alltid fokusera vad vi jobbar mot. Så vi hoppas att så många som möjligt vill dela nätkärlek tillsammans med oss", säger Johnny Lindqvist, projektledare för No hate i ett pressmeddelande.

Kampanjen ska enligt uppdraget från regeringen ";omfatta insatser för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungdomars medie- och informationskunnighet". På den svenska hemsidan Nohate.se finns digitalt utbildningsmaterial med utgångspunkt i No hate speech movement. Där kan man titta på youtube-videos med ungas egna berättelser och ladda hem material för elever och lärare. Det är dock upp till skolorna själva att hitta och ta del av informationen.

Journalisten Lisa Bjurwald föreläser i skolor om näthat och källkritik. Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT NYHETSBYRÅN

En av dem som tycker att kunskapen hos vuxna, lärare och föräldrar är alldeles för låg i dag är journalisten och författaren Lisa Bjurwald, delägare och styrelseordförande på Medievärlden. Hon reser runt till skolor i Sverige och håller workshops om näthat och källkritik. Hennes upplevelse är att kunskaperna är varierande i olika skolor.

– Ett stort problem är att många i vuxenvärlden tror att barn och unga är bättre på att hantera information på nätet än de själva är. Bara för att barn och ungdomar lär sig Snapchat, Facebook och sådant snabbare tror man att de kan avgöra om en sida sprider falsk information eller inte, säger Lisa Bjurwald.

Hon skulle gärna se att det fanns mer källkritik och utbildning om mänskliga rättigheter i den obligatoriska undervisningen.

– Det är lika obehagligt för en ung människa att stöta på rasism eller sexism på nätet som ett klotter på skolgården, så där tycker jag vuxenvärlden brustit i sitt ansvar. Om någon står mitt på skolgården och skriker något fult blir det full fart. Men det finns ingen anledning till att man ska behandla internet på annat sätt, det är ungdomarnas skolgård, säger Lisa Bjurwald.

Man förtrycker inte barnen eller tar ifrån dem deras rättigheter för att man begränsar deras internetanvändande, det är föräldraransvar.

**Enligt färska siffror **från en undersökning utförd av Demoskop på uppdrag av Telenor, har föräldrar dålig koll på vad deras barn gör på nätet. Av de cirka 1 000 föräldrar som deltog i undersökningen anser hälften av dem att det inte finns något behov av att prata med sina barn om deras liv online. Bara var tredje förälder känner till Kik, endast var tionde vet vad Ask.fm är och inte ens fyra av tio känner till Snapchat.

– Man behöver inte vara datatekniker för att som förälder prata med sina barn om vad som händer på nätet. Det räcker långt att bara vara intresserad och fråga kring vad som händer, precis som vi gör när det gäller skolan eller fotbollsmatchen, säger Kristina Axén Olin, styrelseordförande för Surfa Lugnt.

Enligt undersökningen vet bara en av fyra föräldrar var de kan vända sig för information eller stöd kring barns internetanvändning. Något som Surfa Lugnt vill råda bot på. De har sedan 2005 arbetat för att föräldrar ska få mer kunskap om och insikt i sina barn internetvardag. I samarbete med Telenor har de nyligen tagit fram en Nätpratsguide som baseras på tips, råd och statistik från Statens Medieråd, Röda Korset, Rädda Barnen och Surfa Lugnt.

Lisa Bjurwald tycker att föräldrar måste våga axla vuxenrollen trots att de känner sig underlägsna sina barn på internet.

– Var inte rädd för kontroll och diskussion. Man förtrycker inte barnen eller tar ifrån dem deras rättigheter för att man begränsar deras internetanvändande, det är föräldraransvar. Det är inte bara näthat, du har också hela problemet med grooming där barn blir utsatta för sexuella trakasserier av vuxna. Barn tar vuxnas ord för givet, de vet inte hur lätt det är att skapa en falsk profil. Oavsett om det handlar om grooming eller spridning av rasism måste vuxenvärlden ta sitt ansvar.

Hur bra koll har du på dina barn och ungdomars nätvanor?

Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 2

Journalisten Lisa Bjurwald föreläser i skolor om näthat och källkritik.

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT NYHETSBYRÅN Bild 2 av 2

Del 1 av 1

Såra ingen. Det är budskapet i den första kortfilmen mot näthat som släpps lagom till No hate-dagen. Anders Rune, prisbelönt regissör, har arbetat med filmerna, och medverkande är ”vanliga” barn och unga som berättar sina historier.

Annons
Annons
X
Annons
X