Annons

Nationsmödrarnas klädsel skiftar med konjunkturen

Marianne, Moder Svea och Britannia.
Marianne, Moder Svea och Britannia. Foto: TT

En beväpnad kvinna valdes i många länder som samlande nationalsymbol under nationalismens genombrott. I de fall en man har valts som symbol har han porträtterats helt annorlunda.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

Litografi med radikalt budskap från 1896, ”Völkerfrühling”. Hotet mot folkens frihet kom enligt illustrationen från de reaktionära.

Foto: Bridgeman Images/TT

Fråga: ”Sverige har Moder Svea, Frankrike har Marianne, och i Tyskland kan man ännu se gott om statyer av nationalsymbolen Germania. När lanserades dessa kvinnliga nationsmödrar? Rör det sig om ett gemensamt fenomen, eller är likheten en slump?”

Dick Harrison: Nej, det är ingen slump, men det finns inget självklart tidsmässigt samband mellan figurerna. I flertalet kända fall är kvinnorna att betrakta som antingen ”mödrar” eller ”jungfrur”, vilket per automatik utesluter att ikoniska symboler av manligt kön kvalar in i deras krets. De introducerades och vann mark i takt med att gamla medeltida monarkier omvandlades till nationalstater, varvid nationen – i egenskap av summan av många människor – förväntades ha en moder, alternativt kunde liknas vid en ung kvinnlig idealgestalt som appellerade till de styrande och krigande männen.

Annons
Annons
Annons