Annons
X
Annons
X

Nätet formar sin egen etikett

Vett och etikett på nätet. Trots den öppna debatten på bloggar, chattar och communities, finns normer och regler att ta hänsyn till. Men god netikett innebär inte alltid ett gott språk – snarare ett internationellt och öppet sätt att kommunicera på.

(uppdaterad)
Har koll på netikett. Från vänster: Joel Berhane 16, Fredrik Berntsson, 16, Joel Larsson 17, Sandra Carnulf 18 och Ylva Arnesson 19.
Har koll på netikett. Från vänster: Joel Berhane 16, Fredrik Berntsson, 16, Joel Larsson 17, Sandra Carnulf 18 och Ylva Arnesson 19. Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON

Åsikterna går isär om hur internet påverkat vårt sätt att kommunicera med varandra. Inte minst för barn och ungdomar som idag växer upp ständigt uppkopplade mot internet. Lennart Hast och Eva Ossiansson forskar vid Göteborgs Universitet om kommunikation på internet och menar att våra umgängesmönster ändrats radikalt.

– Nätet blir en anarki eller civilisation på ett helt nytt sätt. Vem som helst kan vara producent eller medskapare - det spelar ingen roll om du är professor, journalist eller tonåring, säger Eva Ossiansson.

Även om internet är öppet för alla och det ofta är fritt att säga vad man tycker, finns det fortfarande tydliga normer. Lennart Hast nämner en rangordning där yttrandefrihet, sanning och öppenhet kommer överst och själva etiketten längst ned. Med detta menar han att språket i sig inte är avgörande, men att det ändå finns några regler man respekterar.

Annons
X

– Språkligen kan man vara rätt tuff, men det är en balansgång. Det finns typiska regler om att man ska vara ärlig, skicka länkar till det man skriver om och basera sitt tyckande på fakta. Delandet i sig är ett sätt att vara artig.

Just språkets utveckling på internet har statsvetarprofessorn Bo Rothstein varit starkt kritisk till och hävdat att bloggvärlden innehåller rasistiska och sexistiska påhopp, förolämpningar och personangrepp. Han har efterlyst en respektfull samhällsdialog och menar att bloggarna hotar demokratin - idéer som har ifrågasatts av ledarskribenter och andra samhällsdebattörer.

Men kanske har det fria språkbruket också en koppling till hur yngre generationer vuxit upp med internet som en given kunskapsskälla. Eva Ossiansson betonar att yngre personers bristande tilltro till auktoriteter har mycket med dagens informationsinhämtning att göra.

– Ungdomarna är så mycket mer kunniga om det mesta i den digitala världen än de äldre, vilket gör att man inte ser det som lika självklart längre att äldre personer har förvärvat erfarenheter och kunnande.

När generationer möts och de språkliga vanorna från tiden före internet används i digitala forum uppstår en klyfta mellan gamla och nya språkbruk, som hon tror successivt kommer att överbryggas.

– Om man tar det mest analoga man kan tänka sig, ett brev och jämför med epost eller sms:ande - då är det plötsligt en massa tecken och ett väldigt komprimerat språk.

Kommer vi att få se mer av det här korthuggna språket även i arbetslivet?

– Absolut. Men man utvecklar också ett nytt gemensamt språk - det digitala språket på nätet blir gränslöst, mer internationellt och anglofierat.

Rådet för att bättre förstå det som kommuniceras på internet är enligt Eva Ossiansson att ta hjälp av en ordlista, men också att inte nedvärdera ungdomars starka relation till nätet.

– Precis som vi kommunicerade genom telefonluren med våra kompisar är det en självklarhet för dagens ungdomar att man är uppkopplad hela tiden. Det är när man inte visar intresse som okunskapen blir allt för stor.

Sandra Carnolf, 18 år

Hur kommunicerar du på internet?

– Jag är inne på facebook, taggar bilder och säger hej till mina vänner. Min MSN funkar inte på min dator, men förut använde jag MSN.

Använder du olika språk beroende på vem du skriver till?

– När jag skriver en vetenskaplig rapport skriver jag inte som på internet. Jag bryr mig om grammatik när jag skriver rapporter. Man har ett seriöst språk i ett seriöst ämne och använder talspråk på internet.

Joel Larsson, 17 år

Hur kommunicerar du på internet?

– Facebook är mycket kontakt med folk man egentligen inte känner så bra. På MSN pratar man med polare, det är lite smidigare än facebook - det går ut väldigt snabbt.

Använder du olika språk beroende på vem du skriver till?

– Man använder mer uttryck och talspråk på internet. Men när man mailar till lärarna - då skriver man inte så mycket förkortningar. Mellan kompisar kan det vara en del engelska förkortningar.

Ylva Andreasson, 19 år

Hur kommunicerar du på internet?

– Internet använder jag med folk som bor långt bort - jag mailar mycket med kompisar i USA, och det är via facebook - även när man chattar.

Använder du olika språk beroende på vem du skriver till?

– Man använder mer uttryck och talspråk på internet. Men när man mailar till lärarna - då skriver man inte så mycket förkortningar. Mellan kompisar kan det vara en del engelska förkortningar.

Joel Bernhane, 16 år

Hur kommunicerar du på internet?

– Jag använder olika chattar, som till exempel facebook och MSN.

Använder du olika språk beroende på vem du skriver till?

– Jag skriver faktiskt ganska korrekt, men försöker finputsa det lite mer i skolan. Det är inte så mycket förkortningar och engelska termer när jag skriver i skolan.

Fredrik Berntsson, 16 år

Hur kommunicerar du på internet?

– Det är samma här det är mycket facebook.

Använder du olika språk beroende på vem du skriver till?

– Man skriver ihop språket – det är talspråk, fast inte lika långdraget på internet. Hur man skriver till lärare beror lite på vad man har för relation.

Annons
Annons
X

Har koll på netikett. Från vänster: Joel Berhane 16, Fredrik Berntsson, 16, Joel Larsson 17, Sandra Carnulf 18 och Ylva Arnesson 19.

Foto: MAGNUS LIAM KARLSSON Bild 1 av 6
Bild 2 av 6
Bild 3 av 6
Bild 4 av 6
Bild 5 av 6
Bild 6 av 6
Annons
X
Annons
X